ringia²

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. L.
2. 1)ring, sätta (en klocka) i rörelse för att frambringa klingande ljud. med dat. hon . . . ringde klokkonne KL 337 . Bir 5: 26, 32, 70, 71, 76 . - pass. (opersonl.). ther ringdis klokkom MD 37 . tha bordh klokkonne ringhis Bir 5: 78 . - med ack. ringdho the alla klokor Lg 3: 725 . " ringe priorsissan bordh klokkonna " Bir 5: 91 . ib 87 . " ringde klokkonar sik sielfwa " ST 466 . RK 2: 7865 . - pass. alla clokkor ringäs LfK 215 . " ringis genstan bordh klokkan " Bir 5: 70 . - abs. swa länge hon (ɔ: systrin som ringhia skal bordh klokkonne) ringe Bir 5: 71 . - ringa, genom ringning kalla el. gifva tecken (till). ringen til bordz Bir 5: 71 . " tha som atir wändis ringhia ib. som atirwänt är ringhia " ib 91 . " tha som ringt är wm middaghin " ib. " oldermannen rynger eller klapper til lyudz " SO 108 . " tha til aptansang är rinkt " Bir 4: 11 . tha ringt är j säng ib 5: 87 . - pss. en klokka, mz hwilke som skal ringhias til bordz Bir 5: 70 . ringa, genom ringning åstadkomma el. göra. vm the höra nakat tekn ringias KL 255 . " hördho the ringia siäla ringning " ST 500 .
3. 2)ringa, sättas i röresle så att klingande ljud frambringas, klinga. klokkan ringde for gudz likama KL 3 . - opersonl. ringa (hvarigenom tecken gifves till något). hördhe han enom stadz ringia til messo ST 149 . - med ack. tha apton sangh ringde Bil 653 . " ginstan aue maria ringt är " VKR 24 . - Jfr inringia.