ORDBOK · PROVASTER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

provaster1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--provaster..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »provaster» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (31)

prouastprowestprouesterprowsterproghusterprogusterprogustherprogwsterprogisterprogistherproguistherprogosterproasterproassterproestprosterfrprostherproosterprovasta bolprovastu-provasta dömeprosthadömeprovasta gardherprogoste-provastar giptprouästärgiftprouastergiptprovasta hättaproastahettaprovasta pänninger

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

prouast SD 6: 169 ( 1350) . prowest BSH 2: 221 ( 1425); -esten ib; -este ib. prouester Bil 652 . prowster VAH 24: 320 ( 1422) . proghuster: -usten SD NS 2: 153 ( 1409) . proguster: -usten BSH 5: 114 ( 1506) . progusther: -usthin ib. progwster: -wsten ib 210 ( 1507) . progister: -isten ib 382 ( 1510) . progisther: -isthen ib 383 . proguisther: -isthen (?) FM 614 ( 1514) . progoster: -ost SD NS 1: 315 ( 1404); -ostens ib 106 ( 1402) . proaster L.; -ast SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.), 415 ( 1405), 2: 226 ( 1409); -asta BtRK 151 (1449, orig.; på två st.). proasster: -assten BSH 5: 81 ( 1506) . proest BSH 2: 39 ( 1396) . proster: prostawreth SD 5: 55 ( 1341); prost ib 6: 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 156 ( 1402); prostins ib 161 ( 1402) . prosther: prosthens BSH 5: 128 ( 1506) ; prosthen ib 568 ( 1517) . prooster: proostens SD NS 1: 296 ( 1403) . gen. -ar , se ssättn. och jfr äfven provaste. pl. -ar), provasta bol provastu- ) provasta döme prosthadöme ) provasta gardher progoste- ) provastar gipt prouästärgift VGL I Br 1. prouastergipt. prouasta gift VGL II K ind. 39, kap. 37), provasta hätta proastahetta ) provasta pänninger

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)föreståndare, höfding. j danmark war een prouaster (præpositus) franuändir gudhi Bil 867 (ehuru den Lat. textens præpositus otvifvelaktigt har här angifna betydelse, har dock den Svenske öfversättaren, som återgifvit det med prouaster, kanske fattat ordet i bem. domprost el. kontraktsprost, i hvilken händelse detta ställe bör föras till 2 el. 3; jfr G. Storm, Momenta historica Norvegiæ s. 136). - föreståndare, förman (inom kyrkan). lydhin idhrom prowastom (præpositis) Ber 66 . " war thän phinees som en prowast (præpositus) j gudz hwse " MB 2: 135 .
  3. 2)præpositus cathedralis, den som under biskopen innehar främsta rummet bland kanikerna och står i spetsen för domkapitlet, domprost. han vardh kanunkir ok kanunka prouastir (a canonicis subprior ordinatur) Bil 793 . en provstar . . . räþ allom biscops ämbitum sua väl . . . at äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia Bu 28 . " en prouster (præpositus cujusdam eclesiæ) . . . la iij ar a siengh j soth " Bil 652 . " brynnolf proest i skara " BSH 2: 39 ( 1396) . prouast mattis SD 6: 169 ( 1350) . " herr mattis proustain " ib 170 . ib 168 (öfvers. fr. 1441). prowastens akri ib NS 1: 295 ( 1403) . " ib 296 ( 1403), 2: 153, ( 1409). " BSH 2: 221 ( 1425), 5: l81 (1506), 128 (1500), 382 (1510), 383. - i ortnamn. iuxta agrum dictum prostawreth SD 5: 55 ( 1341) . - Jfr domprovaster.
  4. 3)præpositus ruralis, förman för presterna och biskopens ombud inom en viss delaf ett biskopsdöme, prost, kontraktsprost. dwäle ey the kirkiostyrara älla prowasta ok andre at kungöra thz sinom höghra formannom oc biskopom Bir 3: 343 . " prowater i wernamo " SD NS 1: 85 ( 1401) . incighle . . . herra pädhers kirchioherra i swnde oc prowast i ydhre ib 91 ( 1401) . " insigle . . . herra mattissa i biärghom, progostens i synderbo ib 106 ( 1402). " ib 315 ( 1404) . " herra hanus, prouaster ialsidhum " ib 168 ( 1402) . " herra andris, proast i widbo ib 2: 226 ( 1409). " ib 1: 156 ( 1402), 161 ( 1402), 304 (403, gammal afskr.), 415 ( 1405). VAH 24: 320 ( 1422) . BSH 5: 114 ( 1506) , 210 (1507), 568 (1517). wij proasta, domara, och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . Jfr lands provaster.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.