prelate1
(substantiv)fsvm--prelate..nn.1förman, föreståndare, uppsyningsman. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- förman, föreståndare, uppsyningsman. " thu äst thinna brödhra förman oc prelate (prælatus . . . vel rector) " Su 70 . särskildt den (man eller qvinna) som inom ett kloster har myndighet öfver bröder eller systrar. haff fridh mz prelatom LfK 146 . " göre pelaten äpther sancti augustini radhe, ther han sigher i reglonne till prelatan " ib 147 . " prelaten haffwi gärna neffstena ib. ib 152, 155, 157, 158 o. s. v. - Jfr swa möklo mer hon (abbedissan) är androm fore skipath til prelatam sua möklo athuaktelikare skal hon göma reghlonna buthordh " VKR 74 . - Flere af de anf. ställena kunna föras till prelater.