Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
pänninger1
(substantiv)fsvm--pänninger..nn.1Andra poster med uppslagsordet »pänninger» (homonymer och kompletterande band):
Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (56)
penningerpanninger Lpeningerpeningrpäninggerpänigherpänigerpenigherpeninpänungerpenningpänninga aflingpäninga-pänninga böterpänninga giripeninga-pänninga girugherpäninga girogherpänninga giäldpäninga giäldhpänninga knuterpänninga landpeninge-pänninga lönpänninga löspänninga räkinskaperpäninge-pänninga sakpenninga-pänninga skadhipänninga skatterpänninga skiptarepänninga skrinpäninga skriinpäninninga sniktpänninga summapäniga-pänninga systirpänninga säkkerpänninga talpänninga värdhpännings kannapenningx-pännings landpäningz-pänings-penings-pänigx-pännungx-pännings väktpeningx-pännings värdhpäyngx-pännings värdhepännings ölpeniges-
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
penninger . panninger L. peninger: -inga SR 19 ; Di 44 ; Lg 3: 36 ; SO 33, 51 . peningr KS 28 (70, 30) . päningger: -iggom Bu 30 ; -igga LfK 17 . pänigher: -igh Lg 3: 646 ; LfK 17 . päniger: -iga Bu 170 ; ST 488 ; -igen Bu 153 ; -igenom ib; -igins ST 488 ; -igomen ib 489 ; -igana ib. penigher: -ighe FM 230 ( 1505) . penin (ack. sing.) Lg 3: 37 ; " se vidare gulpänninger. pänunger L. pängar ib 6 (1401; -gar utgör dock en upplöst förkortning). I plural användning förekomma (i bem. 2) päning SEG 112 ; päningh ib 112, 114, 115, 116 ; penning TS 20 ), pänninga afling päninga- ) pänninga böter , pänninga giri päninga- . peninga- MB 1: 463 . päninga gyri L.). f. L. pänninga girugher päninga girogher ) pänninga giäld päninga giäldh ) pänninga knuter peninga- ) pänninga land peninge- ) pänninga lön päninga- ) pänninga lös päninga- MB 1: 203, 221, 256 . päninga- Bu 513), pänninga räkinskaper päninge- ) pänninga sak penninga- ) pänninga skadhi päninga- ) pänninga skatter peninge- ) pänninga skiptare päninga- ) pänninga skrin päninga skriin ) päninninga snikt päninga- ) pänninga summa päninga- SD NS 1: 11 ( 1401), 2: 86 ( 1409); FH 3: 17 ( 1442); Bir 3: 26 . peningaSD NS 1: 16 ( 1401), 17, 18 ( 1401). päniga- ST 497 ), pänninga systir päninga- ) pänninga säkker ack. päninga säk MP 2: 241 . peninga sääk RK 1: 1124), pänninga tal päninga- . peninga- ) pänninga värdh päninga- ) pännings kanna penningx- ) pännings land päningz- SD NS 1: 52 ( 1401) . päningx- ib 98 ( 1402) . päninx- ib 52 ( 1401) . pänings- . penings- . pänigx- . pännungx- SD NS 1: 95 ( 1402)), pännings väkt peningx- ) pännings värdh päyngx- ) pännings värdhe pännings öl peniges- )
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)penning, myntstycke. " syndirskärande päningin " Bir 3: 141 . " fals peningr som hauer rät mynt " KS 28 (70, 30) . " oppa then penin som sancte annes beläthe stodh oppa " Lg 3: 37 . " gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning (ett svenskt silfvermynt) foe ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga " FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405); jfr Huberg, Aarb. f. Nord. Oldk., 1891, s. 12. - pl. penningar, myntstycken, mynt. lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena Lg 3: 36 . sagde han at han wille jngen räffwilske penighe haffue, vthen alth swerigis mönth FM 230 ( 1505) . Jfr 5.
- 2)penning, myntstycke å valör af den lägsta myntenheten, äfven ss beteckning för denna enhet: penning, (i Svea-landskapen och under senare medeltiden i hela Sverige) en åttondels örtug. örtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19 . " hästä korn skal köpäs swa att spander [gyälder] twem pänningum meér än han gyälder i nästa köpstaþ ok skieppa enom pänninge " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " for þre pänningä swänskä ib. for fyurä pänningä swänskä ib. " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). en swensker penninger ib 6: 157 (1349? gammal afskr.). böthe brodher iiii päninga gillena ok allermannenom ii päningh SEG 112 . huar forscrifne tijdh om arith skal huar broder vtgiffue tiwgu pen inga sua at the fira tyder om arit göra x artiger til hopa aarit om kryngh SO 33 . ib 3, 5, 51 . SGGK 106, 107 . SEG 113, 114 o. s. v. hadet kwnnit finnes, at han aff nogen rigesins inwonare hade latiid tagit j fra til en peningis, tha wilde han wedergelle x peninge for huar en FM 521 ( 1511) . " gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga " ib 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . " sölffmynth skal han slaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä " HSH 19: 14 ( 1497) . " skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer " ib 15 ; " se vidare under hul, adj. ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff eer " Iv 4276 . " t ey kome en pänningir til bygninginna hulkin som ey är wäl ok rätuislika afladhir " Bir 1: 54 . " aff varfru päning som kallas vazstena pänning " ib 2: 336 . " gifwe en päning thz mynt som gänkt är " ib. " then som är j hionalagh gifwe twa päninga " ib. " gifwe for huart thera (af barnen) en päning ib. " ib 4: 94 . - pl. i förening med ett omedelbart föregående mark, öre el. örtogh, för att beteckna att det ifrågavarande beloppet erlägges i myntade penningar (i allmh. silfvermyntstycken å en pennings valör). Jfr Schlyter, Ordb. s. 431 f.; Nordström, VAH 19: 195 f., 200, 205 f., 215 f. tolff mark päninga ST 489 . " hundraþa mark pänningä " SD 5: 565 ( 1346) . " tolfhundraþa mark swenscä pänningä " ib 564 . tw hwndrattä mark redo penningä ib NS 1: 5 ( 1401) . xiiij marc redho swenscha päninga ib 2: 86 ( 1409) . betala . . . alla the sculd han (innehafvaren af Åbo slottslän) jnnan komen är . . . swasom äru atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä BSH 1: 194 ( 1387) . hundradha mark swenska päninga stokholmst mint SJ 78 ( 1436) . böte ena halffua mark penning TS 20 . XX marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401) . " for X marker abosko peninga swa dana mynt at X marker gör en lodögh mark sylff " FH 3: 130 ( 1448) . " ffore twa marker oc fämtigi aboska päninga " ib 17 ( 1442) . " ii öra päninga " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . SEG 113, 114, 115, 116 . TS 22, 23, 25, 26 . X artiger peninga SO 33 . attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla oc i thässom köpmanna warom FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . Jfr mark, öre, örtogh. - penning. ss öfversättning af Lat. denarius. swa som iudha saldho war herra for XXX päninga. swa lät titus sälia XXX iudha for en päning Bil 317 . " ey mer aff huario frö än som än päningh wägher (pondere denarii) " LB 5: 80 .
- 3)= pännings land. enum päninge minna en eeth halfs öris landh jordh SD NS 1: 12 ( 1401) . " tu örisland jordh, ij päninga minna " ib 24 ( 1401) . ib 35 ( 1401), 52 ( 1401). iɉ päningh ib 297 ( 1403) . " vi ɉ päning ib. "
- 4)koll. " (och i mera abstr. användning) penning, penninar. päningen raþar hanom ok han raþar eigh pänigenom " Bu 153 . budhu wt osigheliken mykyn pänigh för them Lg 3: 646 . - kassa ther bör klokkre i öre före aff gilles peningh SGG 132 . - pl. penningar. hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hwar man agher fridh a sino godze ok pänninghum hawä ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). leghia mz päninggom tua män Bu 30 . " alla þera päniga " ib 170 . til thes han sina päningha faar SD NS 1: 20 ( 1401) . päninga fikt är diäwls heþar Bu 153 . " for päninga saka " Fl 277 . " hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla os i thässom käpmanna warom " FM 23 (1389, nyare afskr.). redha päniga ST 488 . Jfr 1. - i allmh. det som gifves i betalning. om metall. thet iec laghlica salt hawer . . . thetta mit epterscreffna godz . . . for sex pund mässing, c ena sylffskeedh om fyra lodh, hulka pänga iec kennis mik hawa op boret SD NS 1: 6 ( 1401) .
- 5)pl. (lös) egendom. huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.)., NS 1: 611 ( 1407), 2: 86 ( 1409). alla mina rörandespenninga ib 1: 110 (1402, nyare afskr.). - Jfr dagh-, er-, fäste-, guds-, gul-, half-, hovudh-, hvit-, legho-, provasta-, silf-, skata-, skimal-, sma-, tol-pänninger; abo-, aflinga-, afrads-, barna-, bo-, bol-, bolags-, boskaps-, brut-, bruta-, domara-, drykkia-, drykkis-, en-, forbuds-, gangs-, gengärdh-, halds-, harniska-, häradshöfdhings-, ingangs-, ingipta-, inlags-, kirkio-, laghmanz-, laghnöts-, landreds-, liusa-, mässo-, mäts-, paska-, skot-, snäkkio-, stokholms-, styremanz-, täro-, vapna-, väpnara-, öl-, örtogh-pänningar.