ORDBOK · MARK (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

mark2

(substantiv)
Lemgram: fsvm--mark..nn.2

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (20)

marksmarkrmarkermarchermarkärmarkirmarcmarka bolmarkagiäldmarkagieldmarkageldmarchegeldmarka köpmarkarlandmarcerlandmarkalandmarkar nötmarka-marka skattermarka tal

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

marks FM 77 ( 1493) . pl. markr SR 9 ; KS 34 (89, 37) . marker . marcher SD NS 1: 102 ( 1402) . markär SR 13, 18 . markir SD NS 1: 26 ( 1401); Bir 1: 148 . marks FM 77 ( 1483) . mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 563 ( 1346), 564, 565, 566; Fl 283 ; Fr 180 ; RK 1: 1114, 1219, 3179 ; MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61; EG 66 ; SO 4, 51, 146 ; för öfrigt den vanliga formen. marc D 1: 452 (1270, gammal afskr.)), marka bol , markagiäld markagield . markageld . marchegeld SD 3: 92 ( 1312) . marcagelt ib 96 ( 1312) . marcägelt ib. marchagialð ib 97 ( 1312) . marchagiald ib 5: 83 ( 1341) . marchayald ib 3: 1 ( 1311) . marchagyald(!) ib 184 ( 1314) . " marchagield ib 100 ( 1312). marka giell: -gielle " BSH 1: 143 ( 1373); -giellet ib), marka köp , markarland marcerland . markaland ) markar nöt marka- ) marka skatter , marka tal ,

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)mark. " ss vigtenhet (äfven i fråga om myntvigt). mark fläsk " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). ij mark wax SO 4 . ib 78 . een calk af syu mark gul SD 5: 563 ( 1346) . " een kalc af syäx mark sylfs . . . oc en kalc af fyurä mark sylfs ib. " ib 564, 565 . " tiwghu mark gull " Fl 283 . gifua ena mark lödhukt silfuer Ansg 235 . hundradha markr silvers KS 34 (39, 37) . RK 1: 1219 . Fl 285 . " han skal giua . . . bynum enä örtogh af hwarie mark silfs " SR 11 . " lagde mark sölff a hwan plogh " RK 1: 3316 . böte . . . ena halfffua lödiga mark sölff SO 145 . gaff wt sölff a badha hender thusende lödugh mark i sender RK 1: 3179 . " ib (Albr) s. 210, 211, (sfgn) s. 171, 173, 2: 8733. " SO 146, 147 . Lg 3: 382 . SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. swa got mynt at wäghna markin halder halff fiortonde (13 1/2) lodh silffuer SJ 3 ( 1420) . wägen kolnisk mark gwldh HSH 19: 14 ( 1497) . för iij ok xxx tusandh lödugha mark j kölnisk vikth RK 1: (sfgn) s. 1723 . " ath betala j kolnisk wikt fri iijM (300) lödhogh mark ok femty ib; se vidare Falkman, Om mått och vigt 1: 341 f. donec elemosina iam dicta que est XII marc puri totaliter fuerit persoluta " SD 1: 452 ( 1270, gammal afskr.) . - i latiniserad form. soluere . . . VI marcas puri SD 1: 452 (1270, gammal afskr.).
  3. 2)mark. " ss myntenhet (denna bem. kan dock ick e alltid bestämdt skilias från föreg.). Jfr Schlyter, Ordbok s. 531 f.; Nordström " VAH 19: 195 f., 205 f., 214 f. giälde attatighi marker SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ib 3: 86 ( 1312), 88, 89 ( 1312) o. s. v. böten thre mark ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 466 . böte XL mark ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 378. þreä markr SR 9 . ib 13 . MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61. EG 65, 66 . SO 51 . " sakär at þrim markum " SR 18 . " giällde aater skadhen ok aa XL marker " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 377 (1344, nyare afskr.). hällir gafwin the hundradha markir for wärldinna äro än en päningh for mina skuld Bir 1: 148 . ST 189 . " thusand mark the gullo väl " Fr 180 . RK 1: 1114 . " them aather köpa för xxM mark ib 3: 2606. löde marc sölff tha man för viij marc fik ib (sista forts.) 4597. tw hwndrattä mark redo penningä " SD NS 1: 5 ( 1401) . ib 24 ( 1401) o. s. v. een mark peninga reedha RK 3: 4187 . " hundraþa marker penningä " SD 5: 565 ( 1346) . " hundraþa mark pänningä ib. " ib 566, NS 1: 12 ( 1401) o. s. v. SJ 27 ( 1425) . SO 31, 225 . SGGK 103 . " atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä " BSH 1: 194 ( 1387) . " tolfhundraþa mark swenscä pänningä " SD 5: 564 ( 1346) . " tuhundraþa marker swenscä pänningä ib. " ib 565 . ib NS 1: 102 ( 1402) . I gard j sätra rentar I mark swenska BYH 1: 257 ( 1455) . PM 27, 36 . the XXV mark suensk FH 2: 93 ( 1432) . " iij garda j notaby giffuer hwarthera iij mark gutniska " BYH 1: 257 ( 1455) . ath the fatighe meen skola faa her tunne myöl för iiij (4) mark g[utnis] ca BSH 5: 535 ( 1513) . " thöm skole the giffua för tunne myöl ij (2) mark danske ib. twhundrada ösgötzka marker " FH 3: 142 ( 1449) . hundraþa mark scanisca SD 5: 566 ( 1346) . " ix mark thyska päninga ib " NS 1: 180 ( 1402) . " for xxx mark jemzka ib 232 ( 1403). " ib 626 ( 1407) . " före threttiwghw libyska mark " ib 61 ( 1401) . ib 85 ( 1401) . " fore fyretigho mark hwitha ängilska " ib 6 ( 1401) . " fore fyra hundradha lödhogha mark oc i!UDDA_TECKEN? hundradha swänska mark, swa got mynt som nw gänt oc gäft är i rekeno, swa at vi mark gaa foe ena lodhogha mark " ib 97 ( 1402) . ib 26 ( 1401) . " xx marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc " ib 11 ( 1401) . ib 3 ( 1401) . " fore xxviili marker swenscha päninga, aff tholiko mynte som nw gaar oc gäft är i swerike, swa at en lödhuhg march sylfs är swa godh som siw marker swenscha " ib 108 ( 1402) . " tw hundradhe mark päninga i swa godho minte at siw marker göra ena lödhugha mark " ib 675 ( 1407) . " fore eena mark ok trätighi redha päninga i swa dana mynt, at tighio mark göra eena lödhugha mark " ib 2: 222 ( 1409) . DCCXXV marker suenska sua got mynt at fyrä mark suensk göra fult fore en fullwighthan engilskan nobel FH 2: 93 ( 1432) . " betaldhe bäncht krok . . . LX marc VIII öre y markene 1 mark stokholms peninga oc ther til en oxa swa godhan som IIII mark " FH 2: 111 ( 1437) . XV mark abosce. swadant mynt at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro ib 103 ( 1436) . for X marker abosko peninga swa dana mynt at x marker gör en lodögh mark sylff ib 3: 130 ( 1448) . mark stakkuta (i mots. till mark svenska) Urk. fr. 1461 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). hwndrat march ortuger FM 237 ( 1505) . ib 252 . (1505). SO 224, 225 . för ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) och xx (20) mark örtug BSH 5: 535 ( 1513) . " vi och xx mark örtug " ib. " gaff han os twhundradha marker swenska päninga halft i klädhe oc halfft i redhom päningom " ib 1: 182 ( 1381) siex hundradha marker i swenskom päningom eller i godhom gildom wärdhörom Sd NS 2: 278 ( 1410) . " for VI mark redha penninga ok IIII mark j lösöra " FH 2: 81 ( 1431) . XV marc swenska j godhom tinghom och laglcom werdhörom och redhom peningom ib 5: 135 ( 1489) . " ib 4: 29 ( 1453). - i latiniserad form. pro XIIII marcis denariorum " SD 1: 432 (1270, gammal afskr.).
  4. 3)= markköp. XL mark jord i biornsby FH 2: 83 ( 1431) . XL mark fasta jord ib 82 . " haffua saalt . . . XV1/2 mark fasta jord . . . for XV1/2 mark penninga " ib 84 ( 1431) . ib 85, 88 (1431, 114 ( 1438), 115 ( 1438), 116. FM 40 ( 1420) . 15 marka jord Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 314 ( 1480). Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 242 ( 1480). - Jfr bismana-, bismans-, bismara-, bot-, flärdhungs-, för-, half-, skat-mark.
  5. 1)markgäld, en extra gärd som under medeltiden ofta utkräfdes och hvars belopp i regeln synes hafva uppgåptt till en mark. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. super solucione vinus marche dicta wlgariter markægiæld SD 3: 33 ( 1311) . " jsti fecerunt debitum quod dictur marcagelt de parochia echeby in olande primo petrus in vessinge vnam marcam et ingemarus I marc . . . petrus marcam in athorp . . . jsti fecerant VI oras . . . jsti fecerant dimidiam marcam . . . jsti fecerant II oras . . . jsti resident de debito quod dictur marcægelt . . . jsti resident de debito VI orarum . . . isti resident de debito di midie marce . . . isti reseident [de] debito II orarum " ib 96 ( 1312) . ib 92 ( 1312), 97 ( 1312), 100 ( 1312), 257 ( 1316), 4: 537 (1386, nyare afskr.), 5: 83 ( 1341). DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . " hwilka wi aff nokrom marka gielle enga ledhes frelssa hafwa wiliom " BSH 1: 143 ( 1373) . " thetta marka giellet som wi nw aff warom almogha hafwom vpborit oc än hafwa wiliom swa som aff hwar man widher nampn fäm mark päninga " ib. " at wi . . . geldskylloghe ärom . . . herra jenis nielsson, doomprost i vpsalom, a vpsala domkirkio oc vare nadoghe frw drötning margarete wäghna siex hundradha marker . . . a wars landz wäghna jämptaland for the aterstadher ther i gen sta i waro lande jemptalande aff the thusand marker, ther wqr nadhogha frw hafde waart land til lakt . . . hulket markageld i atta aar til forenne war oppa lakt ofuer all thenna thry konungx riike " SD NS 2: 278 ( 1410) . " iac hafuer vnt oc gifuit . . . minom älschelikom swen, finka, alt thet gothz . . . af allom arlikom sactwm aläghnom oc markagieldom, oc aff allom thunga, lidhugt, löst oc frelst " FH 2: 112(?) (1381, nyare afskr.). de solucione marche; på frånsidan: littera quittacionis domini b. super penucia dicta marchagyald SD 3: 1 ( 1311) super collecta, vnius solidi de qualibet marcha nuperrime imposita; på frånsidan: littera quittacionis domini ducis w. super marchabylad ib 184 ( 1314) . Jfr de subsidio marce et solidi SD 3: 139 (1313; vidim. fr. 1337). pro solucine marce nuper skaris imposita ib 4: 4 ( 1327) . ib 3: 86 ( 1312), 87 ( 1312), 88, 89 ( 1312) o. s. v., 186 (1314, nyare afskr.) Jfr halfmarkagiäld.
  6. 2)enordinarie skatt som nämnes ss utgående i Gestrikland och Dalarne (förra sammansättningsdelen hör dock här kanske till näst föregående ord mark, i bem. skogsmark). Jfr Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 258; Hildebrand. Sveriges Medeltid 1: 282. markegäld i gestrijkl BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.) . " markegäld i koper dalarne war deres järne skatt eller skattejern ib. "
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.