ORDBOK · MARK (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

mark1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--mark..nn.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

markabromarkamärkemaarka-markar skiälmarka-marka vägher

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-ar ) markabro , markamärke maarka- ) markar skiäl marka- ) marka vägher ,

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)skogsmark, mark, fält. haffwer . . . ornerat . . . markar oc skogha mz blomstrande qwistom oc löffuom Su 203 . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha Gr 323 . " en vatnkälla vpfyllandis alla markana " ib 299 . bödh dragha han wt a marchena (campum) Bil 499 . ib 741 . " thera köt ok inälue . . . skulu vtkastas a mark (agros) " Bir 3: 7 . " skal miin hand oc mit gudhlikt wald wardha ower alla thina marka (agros) " MB 1: 298 . " fölghia sinom alra kärasta . . . owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka (campos) " Bo 92 . - i ortnamn. de vymarkum SD 2: 20 ( 1287) .
  3. 2)öppen mark hvarest krigshärar kunna mötas, fält, slagfält. är han vanlica a markinne (campo) ok vardhir thär riddare Bir 3: 389 . jak är likir enom konung hulkin som stodh a markinne (campo) til hwars höghro hand hans vini stodho oc ouinine a vinstro handinna ib 402 . RK 1: 3305 . tok han til markenna Lg 3: 333 . " redh han lönlikan ower markena " ib. " the danske gaffue flökten ok rymde marken ok til skips " HSH 7: 19 ( 1470) . " alle the dandeswenä . . . som nw med eder paa marken . . . äre ib. 19: 155 (1506). thenne sköld och sköldmerche j marken före " ib 178 ( 1508) . " döö pa markin " FM 234 ( 1505) . godhe wärafftige men, ther jach ma sla myn lith til pa markin moth ware fiendhe ib 235 . BSH 5: 368 ( 1509) . ath bliffwa i makren medh them moth rikesens fiendher ib 370 ( 1509) . " siäx hundrath thusand ok än siäx är hans här til markena läghx " Al 2414 . ib 2412 . - Jfr al-, bonda-, bya-, fä-, fäar-, hiordh-, hiordha-, lap-, lappa-, nordh-, slät-, strids-, ut-, ville-, ödhe-, ödhkna-mark.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.