magha1
v.(verb)fsvm--magha..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (58)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
mogha Bu 134 . mugha Bil 234 . pres. ind. sing. 1, 3 pers. ma Bu 4, 62, 134, 174, 498 ; Bil 82, 472 ; MB 1: 73, 220 ; KL 92, 98 ; för öfr. den vanl. formen. maa RK 1: 4229, 3: 2063 . magh SD NS1: 10 ( 1401); ST 13 ; Ansg 203 . mag Di 2, 38, 40 66, 193, 194 . maagh VKR 11 ; Lg 3: 101 ; RK 3: 502, 2073 o. s. v.; FH 7: 55 (1476?). mogh MD 62 . 2 pers. mat Bu 141 ; Bil 126 ; KL 92, 98 ; Bo 10, 88, 90, 103 ; Fl 1182, 1250 ; Di 37, 116, 157 . math MB 2: 105 . matt Di 190 . maat MP 1: 19 . moth LB 2: 58, 62 . ma Bil 472 ; BSH 4: 194 ( 1495), 19. mag Di 75 . maagh RK 3: 1779 . " med suffg. pron. mattw " Di 26, 38, 74, 75 . pl. 1 pers. maghom Bo 51, 115, 116, 131 ; MB 1: 112, 117, 118 . maaghom RK 3: 2072 . moghom Su 449 . mogom BSH 4: 194 ( 1495) . måghom KS 9 (21, 9) . mågom ib 3 (5, 3). maam Bo 106 . maga Di 62 . mwga ib 197 . 2 pers. maghin RK 1: 3005, 3815, 3833, 3835 . maghen SD 5: 638 ( 1347) . mage Di 70 . mogen RK 2: 3582 . mughin Bil 234 . mughe Di 66 . ma FM 196 (1504), 488 (1510), 489. maa ib 115 (1497-1501). mwä ib. maga Di 35, 60 . 3 pers. magho SD 5: 638 ( 1347), 639; BSH 1: 165 ( 1376); MB 1: 117 ; Al 9030 ; SJ 186 ( 1450) . mågho KS 6 (14, 6), 6 (15, 7), 71 (175, 78) . magha SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 638 ( 1347); MB 1: 50 ; RK 1: 3785 . maagha RK 3: 3618 . mågha KS 76 (187, 83) . moghu SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), NS 1: 182 ( 1402). mogho Bir 2: 287 ; SJ 69 ( 1437) . mogha RK 1: 3776 . mugho SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), NS 1: 138 ( 1402); BSH 1: 187 ( 1386) . mwgo Di 106 . mughu SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). mugha ib 5: 566 ( 1346). nwä FM 337 ( 1507) . moghe ib 201 ( 1504) . ma Fr 2372 . konj. maghe MB 1: 350 ; SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) ; Bir 5: 112, 114 . måghe KS 22 (53, 24), 25 (64, 27), 43 (111, 46), 63 (156, 69) o. s. v. moghe Bu 18 . pl. 3 pers. maghen bu 397. moghin VKR 75 . mughi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). imperf. mate Bu 3, 13, 29, 63, 75 ; Va 4, 6 . mathe Bil 712 . matte Bu 10, 151 ; Bil 234, 446, 776 ; MB 1: 325 ; Iv 4242 ; Fr 318, 1557, 1558 ; RK 1: 6978 ; Al 2634 ; Di 62, 118, 151 . maatte MB 2: 293 . motte RK 2: 7844, 3: 1262, 2318, 2321, 2330 ; MD 170 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . madhe SD NS 1: 24 ( 1401) . pl. 1 pers. mattom MB 1: 351 ; Di 198 . 3 pers. mato Bu 50 . mattu Bil 348 . matto MB 1: 7, 110, 117, 118, 2: 292 ; Fr 317 ; RK 2: 2704 . mattä Iv 5291 . motto Di 223 . motte RK 2: 7311, 7647, 3: 1509, 1530, 2332, 3546 . konj. pl. 3 pers. mattin SD 1: 688 (1285, gammal afskr.). part. pret. n . mat Bir 1: 58 . maat ib 2: 78 . part. pres. maghande VKR XI ; -a SD 4: 408 (1335, nyare afsrk.). moghande Bil 446 ; MB 1: 297, 374 ; KS 81 (199, 88) ; VKR 75 ; SD NS 1: 628 ( 1407); -a SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; BSH 1: 196 ( 1387) . mughande ST 332 ),
Källans artikeltext (13 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)valere, vara stark, hafva styrka el. makt, förmå. christum ma mer än þu (potentio te est) Bu 498 . Bil 234 . " thu skalt se at iak ma mera (plus posse) . . . som pinas, än thu som pinar " ib 472 . cirpianus sände annan diäfwl som mera matte (fortiorem) ib 446 . " thera thriggia elementorum krapte for darwar hwar annan, som bäter m " MB 1: 73 . tha matte analech bäter (superabat, hade öfverhanden) ib 325. Di 151 . " konungsins folk matte ther mynna " RK 1: 698 . " engin war fiendom hardhare ä nädhan the matto nakath mot honum oc ängin man war sinom fiendom madhighare sidhan the matto minna än han " MB 1: 7 .
- 2)valere, må, befinna sig. med qvalitetsadv. jacob spör hurw laban ma MB 1: 220 . Bil 384, 604 . RK 1: 3650 . Va 6 . Di 118 . sagdhe, huru mat thu, han . . . . swaradhe ginstan, jak ma wäl KL 92 . " the moghe . . . weel " FM 201 ( 1504) . ib 337 ( 1507) . BSH 4: 194 ( 1495) . " aff then drykkin matte han wäl " Al 2634 . " tha skulle han thäs bäter magha (hafva det så mycket bättre) " ib 3029 . RK 2: 7663 . " the magho thäs wär " Al 9030 .
- 3)förmå, kunna, vara i stånd till, med ack. diäwlen suarar . . . sik ängte mogha for andrea Bu 134 . - med inf. utan at. ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . " bätar ma andreas hänne hialpa " ib 134 . " iak ma eigh länge liua " ib 174 . " sagdho hanum wara bäthra radh . . . kännas widh them, hanum matte ensamin sigher gifua " Bil 234 . " om thu mat tafflith vinna " Fl 1182 . än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . " o ihesu som maat biudha at alla sotte läkias " MP 1: 19 . " at magha vpfara " ib 2: 101 . " wäl mat thu hiälpa mik vm thu wilt " KL 98 . " ma iak ey signilse aterhalla " MB 1: 415 . " the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man " KS 6 (14, 6) . " j forsom älla flotmosom, å utnäsiom widh haf älla sioastrand, ther ängin må vndi grundwal grava, ok tär ängin må ty huse watn mena " ib 85 (208, 93). triggia (för triggia handa) ledh må man håldano hus winna ib 86 (211, 95). land ok rike mågha almogha mista sidhst ib 76 (187, 83) . " jak är nw sar oc siwker iak mag ey ganga eller standa " Di 193 . " han är then raskaste riddare ther häst mag rida " ib 2 . - med inf. föregången af at. forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra Bir 2: 78 . - med underförstådd inf. (ofta i förening med en superl.). göme sik þät bästa han ma for sinum owinum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). the skyndadhe sik huar som mäst ma Fl 51 . " slät foor som mäst han matto " Lg 92 . " kommo tiil häst tiil kalmara som the motte bästh " RK 3: 3546 . ib 3618 . the thakkadho honum huath the matä Iv 5291 . the . . . sigildo swa hwat skipen thäden fara ma Fr 2372 . man ma ther ey in (näml. koma) Fl 1087 . - med part. pret. n. (jfr gita). vm thu hafe mat mote standit minne pino Bir 1: 58- kunna, kunna finna sig i, tåla. han matte alre see diäknan älla diäknin han ok droghos opta oc bardos Bil 776 . - kunna, hafva tillfälle. swå sum wi måghom see medh romarom KS 9 (21, 9) . " här mat thu (potes) märkia mang nyttelikin thing " Bo 10 . " mag tw winna her sa mykin siger som tw ther tapade " Di 75 . " thzte slot mughe j bade beholda om i skilias wener att " ib 66 . " tha mag i se hwat heller jak är dwerg eller man " ib 60 . " sa är jak hiit komen som i maga höra " ib 35 . - kunna, kunna tänkas, hafva möjlighet för sig. med inf. utan at. fiurum lundom ma maþar varþa ok cig flerom lundom Bu 62 " hauar þu trägha þinna ilgärninga. þa mat þu fa än naþe " ib 141 . " ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath, tha han skal dö " MB 1: 414 . " matto the saate boa oc liwa saman " ib 110 . " enghin ma guz win wara vtan han är rätuis " Bil 82 . " thw äst then höffuiskasta riddare som wara mag " Di 38 . ib 40 . " j them skapadh som the gita ok mogho sees (videri . . . possunt) vtan vadha " Bir 2: 287 . " täs mere skadha må få, te bådhe bak ok före . . . stridha " KS 85 (208, 93) . thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey hauer annar ib 72 (176, 79). vm thet ey må warda ib 71 (175, 78). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib 21 (52, 23). må thet wara sant ib 7 (15, 7). må thet bätras ok bot å rädhas ib 82 (202, 89). at tär se ängin annor högh suå när, at tär m´å eld älla stenkast af blidhom rädhas ib 85 (208, 93). windabro, ter vp må windas ib (209, 94). manna åthäue mågho wara ill älla godh ib 71 (175, 78) . medh . . . allum ingieldum. affgieldum ok rääth som thär aff gaar. ok aff ganga magho BSH 1: 165 ( 1376) . wi . . . pröffuom oc troom at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir VAH 24: 322 ( 1442) . sagdhe enkte epte vara. thz gifua mathe (som man kunde gifva, som var möjligt att gifva) Bil 7123 . " thessa stora ogerningena ville gudz rätvisa ey lata ohämda vara, som pröfvas magh medh thy, at alle the som varo i the gerninge vurdho alle plaghadhe " Ansg 203 . " som mykit matte aff säghias " ib. " hwru ma thetta wara " Lg 32 . " ma väl ske han hawir thäs mera mz thik " Bo 146 . " var alre swa stor höghtidh oc swa höghtidhelik pasdcha haldit. o ma uäl ske alrigh vardhir " ib 252 . " som ma wäl skee at idher mening war " VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr maske.
- 4)för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nw ma man spyria, hwi koman war skapath aff mannenom mB 1: 86. nw ma spyrias, hwi koman wardh aff mantzens siidho oc riwi ib 88 . Bir 2: 78 . " i förening med ett pron. el. adv. med allmän och obestämd betydelse: kunna, må, månde. thz ware nw ä hwa som ma (hvem det vara månde, hvem som hälst) " RK 1: 3016 . " vynna eller tappa huat heller maa (hvilket man kan, hvilket än må ske) " ib 4229 . " ganga (för gange) sidan hwre thz mag " Di 145 .
- 5)för att uttrycka en förmodan el. sannolikhet, äfven ett påstående i hofsam form: må, torde, månde. thu mat vara een donde man Fl 1250 . " mat thu tha vidherkännas at min konungher hafwir wald badhe juer lifuit ok dödhin " Bil 126 . " ma thz synas först at thäskyns sambland hafdhe aldre warith, än ey waare synden " MB 1: 110 . här ma vnderlikt thykkia, hwi war herra skapadhe himiltungel fiärdha daghin ib 60 . " i maghin a them beganga eet mord " RK 1: 3815 . " thz magha flere lasta än loffwa " ib 3785 . " iak ma thz sighia sannelik " Fr 1825 ; jfr 6. tha faar iak hans . . . wredhe oc magh swa for idhra skuld fa badhe skam oc skadha ST 13 . " mag tw tapa en (näml. häst) ther till " Di 144 . " sla wij her didrik i häll. tha mwga wij wenta oss ofrid aff attila konung " ib 197 . " mattw (þu mant) wara riker i thit rike " ib 38 . " ma väl dagher vara " Lg 3: 540 . " tess werre motte köpemennene lata " RK 2: 7311 . ib 7844, 3: 2318, 2321, 2330, 2332 . hardh striidh maagh walla thy kan her straange danabrok ey halla ib 2322 . - i dir. frågor: kunna, månde. hwar mogh min son nw wara MD 62 .
- 6)må, vara berättigad, hafva rättighet el. tillåtelse, få. med inf. utan at. þöm klostrum . . . väraldz goþz hawa oc mugha agha SD 5: 566 ( 1346) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 477 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347), NS 1: 10 ( 1401), 23 (1401, gammal afskr.), 24 ( 1401) o. s. v. SR 46 . BSH 1: 132 (1371, 187 ( 1386). thykkir oss oc wiliom, at the sämia som giord war ma wäl oc skal blifua standande VAH 24: 322 ( 1442) . " alt thet the huart andro epter laghen magho giffua " SJ 186 ( 1450) . ma han (permittiur ei) hafwa mattelikin hugnadh ok vidhir talan Bir 1: 310 . " jwdha matto ey fa himerike, vtan the gömdo the gamblo laghin " MB 1: 450 . mag iak rad tha skall her fara fram ho ther lyster Di 66 . " lekarna mwgo wäll fara mellom stora herra. än thz ofrid är " ib 106 . " giffuer iak hanum tik. at tw matt hanum dräpa eller latan till lösn eller huat tw will " ib 190 . " bidia oss loff, at wij maga rida vtan toll ib 62; jfr 10. iak maagh ey länger dwälias när tik " Lg 3: 101 . " wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghannum " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med inf. med at. þa magha riddarä oc swenä med flere hestä att riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med underförstådd inf. sporde än the suensca matto (näml. koma) jn RK 2: 2074 . - må, kunna, få. thz ma väl vara sigher han (det må väl gå för sig) Fl 1175 . " the sagde thz matte wäll wara " Di 62 . - kunna, hafva skäl el. anledning. ware gudh os nakath skyldogher, tha mattom wi kära ower han MB 1: 351 . " nw hawom wi änkte thz wi maghom nakath skylla honum mz " ib. " the mogha sarlika jäwa om sik som forraddo hertogh erik " RK 1: 3776 . thu matte bätir äta vm langa fredagh köt ok fläsk: en daghlica äta thins brodhirs köt mz afwnd Bil 772 .
- 7)2 pers.må, böra. tw äst föd aff konunga slekte mw mat (skalltu) ekke beropa then som til tik komber i gode tro Di 37 . tw mat (skalltu) ekke tala sa dan ord till mik ib 116 . " tw mat (mattu) mik ther encte om bidia " ib 157 . " t mage i ekke göra " ib 70 . han matte heller hema warit i bern. oc takit sit land wara ib 151 . " gerna ma huar hälre biþa tel naþa " Bu 4 . han maagh wäl thetta liidha RK 3: 2073 . " hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och werdeligä hem fördh aff sinom fadher " Va 4 . " maghom vi här millelica oc gudhelica thänkia (meditemur) " Bo 51 . thässin thry maghom vi här märkia (notandum) ib 115. - i närmande sig en omskrifning af imperat. i maghin ey last a them begaa RK 1: 3833 . i maghin ider bäter besynna ib 3825 . " mattw wänte mik hem till tik " Di 26 . " thz mat thu väl ledha (redige) til enna thänkilsa " Bo 88 . " thu mat thänkia (meditare) af thy äpter thy som gudh giuir thik nadhe " ib 90 . " huruo han foor thz maghin i höra " RK 1: 3005 . nw maagh tw thz lära ib 3: 1779 . " ma thw veta, at swantas hustrv är död " BSH 4: 195 (14959. ib 194 . maa j widhä, ath iach fich nw ider scriffwelsä FM 115 (1497-1501). ma j vetha, at ffrv metthe är ecke än komen till swarthesiöö ib 196 ( 1504) . mai vithe . . thet her staar alt wel (til) ib 222 ( 1505) . " mwä j fwlläigä forlathä ider in til tessä godhä herrer " ib 115 (1497-1501). hwicketh i mwä fwlkommelige sättä troo til ib.
- 8)impf.vara nödsakad, måste. han matte sik gifua Iv 4242 . hans örs ok skiold matte vte standa fr 318. RK 3: 1262, 1509, 1530 . MD 170 . Di 22, 157, 223 . MB 2: 292, 293 . betydelse af presens. hwan then tidh iak seer korsith matte iak fly ST 117 . vi vardom ok matthom thom offwerigifwa Gers Ars A 4. - måste, måste antagas. huru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle Lg 3: 225 . " huru trötther matte han wara. som aldrigh gaff sik hwilo ib. "
- 9)impf.för att uttrycka önska,: må, måtte. iak entima se guz apostulum för iak doe Bu 151 . " slikt mate guþ likan älskogha tända " ib 75 . 10) i bisatser, i sht i sådana som uttrycka vilja, afsigt el. bömödande, följd: må. med inf. (af ett verb, hvars konj. sålunda omskrifves) þe första (näml. bön) är þesse at alle mine bröþar apostoli mate när mik vara Bu 13 . " þär tel at han mate sin heþar ok vald atar vinna " ib 29 . " thär til at män mattin þät gömä wir skipum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þär til at þer mughi sigherlikä þit komä oc þäthan ib. " at vi maghom honom . . . fulcomlica äpte fölghia (imitemur) " Bo 116 . " tee mik thit änlite, at iak maghe känna thik " MB 1: 350 . " skalt tu . . . älska gudh, at tu måghe älskas af hånom " KS 25 (64, 27) . " han wil thes liua at han måghe äta, ok ey äta til thes at han måghe liua " ib 43 (111, 46). thesse vj riddara will iak giffua tik at wij mattom tess bätre wenner worde Di 198 . at (på det att) the gönom watn oc eeldh matthe oc skuldhe inledho wardha i hwilona Su 122 . " i then acht och mening, ath sämie, kerlig oc endrecht motthe bliffue richen emellan " BSH 5: 96 ( 1506) . " baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna " Bu 3 . " at han hindra medh alle sinne makt, at ängin måghi nima bok ella wisdom . . . ty at han rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva " KS 62 (154, 68) . skipa han . . . medh alla sinne makt, at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh ib 11 (26, 12). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma, suå at änkte må thik badhlika tilkoma ib 21 (52, 23). the ädhla frua ey vilde sik . . . skilia vidh mik för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga Fr 1157-8. - part. pres.
- 1)stark, mäktig, betydande. ciprianus sände annan diäfwl som mera matte . . . ciprianus kalladhe then tridhia mest moghande Bil 446 . - med gen. wardher thin brodher fatigher oc at litins moghande (infirmus manu) MB 1: 374 (jfr prep. at 21). mz swa krankom oc litins moghande (ringa, obetydliga) thingom ib 297 . ST 332 .
- 2)mogande, myndig. " til thes han vardhir moghande man " SD NS 1: 628 ( 1407) . tijil fullkomelse maghanda ara thera SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). sidhan han tiil maghandha (enl. annan afskr. moghanda) aara kombir ir. BSH 1: 196 ( 1387) .
- 3)i stånd. med inf. utan at. the skulu wara wiliande ok moghande tula mykin tunga ok äruodhe KS 81 (199, 88) . VKR XI . - med inf. föregången af til at. ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl ath siönga hwan dagh ämbitit af tymanom VKR 75 . - Jfr formagha.