ORDBOK · MAGHA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

magha1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--magha..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »magha» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (58)

moghamughamaformenmaamaghmagmaaghmoghmatmathmattmaatmothmaghommaaghommoghommogommåghommaammagamaghinmaghenmagemogenmughinmughemaghomåghomaaghamåghamoghumoghomughomwgomughunwämaghemåghemoghemughiimperfmatemathemattemaattemotteafmadhemattommatomattumattomattämottomattinmaghandemughande

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

mogha Bu 134 . mugha Bil 234 . pres. ind. sing. 1, 3 pers. ma Bu 4, 62, 134, 174, 498 ; Bil 82, 472 ; MB 1: 73, 220 ; KL 92, 98 ; för öfr. den vanl. formen. maa RK 1: 4229, 3: 2063 . magh SD NS1: 10 ( 1401); ST 13 ; Ansg 203 . mag Di 2, 38, 40 66, 193, 194 . maagh VKR 11 ; Lg 3: 101 ; RK 3: 502, 2073 o. s. v.; FH 7: 55 (1476?). mogh MD 62 . 2 pers. mat Bu 141 ; Bil 126 ; KL 92, 98 ; Bo 10, 88, 90, 103 ; Fl 1182, 1250 ; Di 37, 116, 157 . math MB 2: 105 . matt Di 190 . maat MP 1: 19 . moth LB 2: 58, 62 . ma Bil 472 ; BSH 4: 194 ( 1495), 19. mag Di 75 . maagh RK 3: 1779 . " med suffg. pron. mattw " Di 26, 38, 74, 75 . pl. 1 pers. maghom Bo 51, 115, 116, 131 ; MB 1: 112, 117, 118 . maaghom RK 3: 2072 . moghom Su 449 . mogom BSH 4: 194 ( 1495) . måghom KS 9 (21, 9) . mågom ib 3 (5, 3). maam Bo 106 . maga Di 62 . mwga ib 197 . 2 pers. maghin RK 1: 3005, 3815, 3833, 3835 . maghen SD 5: 638 ( 1347) . mage Di 70 . mogen RK 2: 3582 . mughin Bil 234 . mughe Di 66 . ma FM 196 (1504), 488 (1510), 489. maa ib 115 (1497-1501). mwä ib. maga Di 35, 60 . 3 pers. magho SD 5: 638 ( 1347), 639; BSH 1: 165 ( 1376); MB 1: 117 ; Al 9030 ; SJ 186 ( 1450) . mågho KS 6 (14, 6), 6 (15, 7), 71 (175, 78) . magha SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 638 ( 1347); MB 1: 50 ; RK 1: 3785 . maagha RK 3: 3618 . mågha KS 76 (187, 83) . moghu SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), NS 1: 182 ( 1402). mogho Bir 2: 287 ; SJ 69 ( 1437) . mogha RK 1: 3776 . mugho SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), NS 1: 138 ( 1402); BSH 1: 187 ( 1386) . mwgo Di 106 . mughu SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). mugha ib 5: 566 ( 1346). nwä FM 337 ( 1507) . moghe ib 201 ( 1504) . ma Fr 2372 . konj. maghe MB 1: 350 ; SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) ; Bir 5: 112, 114 . måghe KS 22 (53, 24), 25 (64, 27), 43 (111, 46), 63 (156, 69) o. s. v. moghe Bu 18 . pl. 3 pers. maghen bu 397. moghin VKR 75 . mughi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). imperf. mate Bu 3, 13, 29, 63, 75 ; Va 4, 6 . mathe Bil 712 . matte Bu 10, 151 ; Bil 234, 446, 776 ; MB 1: 325 ; Iv 4242 ; Fr 318, 1557, 1558 ; RK 1: 6978 ; Al 2634 ; Di 62, 118, 151 . maatte MB 2: 293 . motte RK 2: 7844, 3: 1262, 2318, 2321, 2330 ; MD 170 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . madhe SD NS 1: 24 ( 1401) . pl. 1 pers. mattom MB 1: 351 ; Di 198 . 3 pers. mato Bu 50 . mattu Bil 348 . matto MB 1: 7, 110, 117, 118, 2: 292 ; Fr 317 ; RK 2: 2704 . mattä Iv 5291 . motto Di 223 . motte RK 2: 7311, 7647, 3: 1509, 1530, 2332, 3546 . konj. pl. 3 pers. mattin SD 1: 688 (1285, gammal afskr.). part. pret. n . mat Bir 1: 58 . maat ib 2: 78 . part. pres. maghande VKR XI ; -a SD 4: 408 (1335, nyare afsrk.). moghande Bil 446 ; MB 1: 297, 374 ; KS 81 (199, 88) ; VKR 75 ; SD NS 1: 628 ( 1407); -a SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; BSH 1: 196 ( 1387) . mughande ST 332 ),

Källans artikeltext (13 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)valere, vara stark, hafva styrka el. makt, förmå. christum ma mer än þu (potentio te est) Bu 498 . Bil 234 . " thu skalt se at iak ma mera (plus posse) . . . som pinas, än thu som pinar " ib 472 . cirpianus sände annan diäfwl som mera matte (fortiorem) ib 446 . " thera thriggia elementorum krapte for darwar hwar annan, som bäter m " MB 1: 73 . tha matte analech bäter (superabat, hade öfverhanden) ib 325. Di 151 . " konungsins folk matte ther mynna " RK 1: 698 . " engin war fiendom hardhare ä nädhan the matto nakath mot honum oc ängin man war sinom fiendom madhighare sidhan the matto minna än han " MB 1: 7 .
  3. 2)valere, må, befinna sig. med qvalitetsadv. jacob spör hurw laban ma MB 1: 220 . Bil 384, 604 . RK 1: 3650 . Va 6 . Di 118 . sagdhe, huru mat thu, han . . . . swaradhe ginstan, jak ma wäl KL 92 . " the moghe . . . weel " FM 201 ( 1504) . ib 337 ( 1507) . BSH 4: 194 ( 1495) . " aff then drykkin matte han wäl " Al 2634 . " tha skulle han thäs bäter magha (hafva det så mycket bättre) " ib 3029 . RK 2: 7663 . " the magho thäs wär " Al 9030 .
  4. 3)förmå, kunna, vara i stånd till, med ack. diäwlen suarar . . . sik ängte mogha for andrea Bu 134 . - med inf. utan at. ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . " bätar ma andreas hänne hialpa " ib 134 . " iak ma eigh länge liua " ib 174 . " sagdho hanum wara bäthra radh . . . kännas widh them, hanum matte ensamin sigher gifua " Bil 234 . " om thu mat tafflith vinna " Fl 1182 . än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . " o ihesu som maat biudha at alla sotte läkias " MP 1: 19 . " at magha vpfara " ib 2: 101 . " wäl mat thu hiälpa mik vm thu wilt " KL 98 . " ma iak ey signilse aterhalla " MB 1: 415 . " the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man " KS 6 (14, 6) . " j forsom älla flotmosom, å utnäsiom widh haf älla sioastrand, ther ängin må vndi grundwal grava, ok tär ängin må ty huse watn mena " ib 85 (208, 93). triggia (för triggia handa) ledh må man håldano hus winna ib 86 (211, 95). land ok rike mågha almogha mista sidhst ib 76 (187, 83) . " jak är nw sar oc siwker iak mag ey ganga eller standa " Di 193 . " han är then raskaste riddare ther häst mag rida " ib 2 . - med inf. föregången af at. forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra Bir 2: 78 . - med underförstådd inf. (ofta i förening med en superl.). göme sik þät bästa han ma for sinum owinum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). the skyndadhe sik huar som mäst ma Fl 51 . " slät foor som mäst han matto " Lg 92 . " kommo tiil häst tiil kalmara som the motte bästh " RK 3: 3546 . ib 3618 . the thakkadho honum huath the matä Iv 5291 . the . . . sigildo swa hwat skipen thäden fara ma Fr 2372 . man ma ther ey in (näml. koma) Fl 1087 . - med part. pret. n. (jfr gita). vm thu hafe mat mote standit minne pino Bir 1: 58- kunna, kunna finna sig i, tåla. han matte alre see diäknan älla diäknin han ok droghos opta oc bardos Bil 776 . - kunna, hafva tillfälle. swå sum wi måghom see medh romarom KS 9 (21, 9) . " här mat thu (potes) märkia mang nyttelikin thing " Bo 10 . " mag tw winna her sa mykin siger som tw ther tapade " Di 75 . " thzte slot mughe j bade beholda om i skilias wener att " ib 66 . " tha mag i se hwat heller jak är dwerg eller man " ib 60 . " sa är jak hiit komen som i maga höra " ib 35 . - kunna, kunna tänkas, hafva möjlighet för sig. med inf. utan at. fiurum lundom ma maþar varþa ok cig flerom lundom Bu 62 " hauar þu trägha þinna ilgärninga. þa mat þu fa än naþe " ib 141 . " ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath, tha han skal dö " MB 1: 414 . " matto the saate boa oc liwa saman " ib 110 . " enghin ma guz win wara vtan han är rätuis " Bil 82 . " thw äst then höffuiskasta riddare som wara mag " Di 38 . ib 40 . " j them skapadh som the gita ok mogho sees (videri . . . possunt) vtan vadha " Bir 2: 287 . " täs mere skadha må få, te bådhe bak ok före . . . stridha " KS 85 (208, 93) . thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey hauer annar ib 72 (176, 79). vm thet ey må warda ib 71 (175, 78). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib 21 (52, 23). må thet wara sant ib 7 (15, 7). må thet bätras ok bot å rädhas ib 82 (202, 89). at tär se ängin annor högh suå när, at tär m´å eld älla stenkast af blidhom rädhas ib 85 (208, 93). windabro, ter vp må windas ib (209, 94). manna åthäue mågho wara ill älla godh ib 71 (175, 78) . medh . . . allum ingieldum. affgieldum ok rääth som thär aff gaar. ok aff ganga magho BSH 1: 165 ( 1376) . wi . . . pröffuom oc troom at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir VAH 24: 322 ( 1442) . sagdhe enkte epte vara. thz gifua mathe (som man kunde gifva, som var möjligt att gifva) Bil 7123 . " thessa stora ogerningena ville gudz rätvisa ey lata ohämda vara, som pröfvas magh medh thy, at alle the som varo i the gerninge vurdho alle plaghadhe " Ansg 203 . " som mykit matte aff säghias " ib. " hwru ma thetta wara " Lg 32 . " ma väl ske han hawir thäs mera mz thik " Bo 146 . " var alre swa stor höghtidh oc swa höghtidhelik pasdcha haldit. o ma uäl ske alrigh vardhir " ib 252 . " som ma wäl skee at idher mening war " VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr maske.
  5. 4)för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nw ma man spyria, hwi koman war skapath aff mannenom mB 1: 86. nw ma spyrias, hwi koman wardh aff mantzens siidho oc riwi ib 88 . Bir 2: 78 . " i förening med ett pron. el. adv. med allmän och obestämd betydelse: kunna, må, månde. thz ware nw ä hwa som ma (hvem det vara månde, hvem som hälst) " RK 1: 3016 . " vynna eller tappa huat heller maa (hvilket man kan, hvilket än må ske) " ib 4229 . " ganga (för gange) sidan hwre thz mag " Di 145 .
  6. 5)för att uttrycka en förmodan el. sannolikhet, äfven ett påstående i hofsam form: må, torde, månde. thu mat vara een donde man Fl 1250 . " mat thu tha vidherkännas at min konungher hafwir wald badhe juer lifuit ok dödhin " Bil 126 . " ma thz synas först at thäskyns sambland hafdhe aldre warith, än ey waare synden " MB 1: 110 . här ma vnderlikt thykkia, hwi war herra skapadhe himiltungel fiärdha daghin ib 60 . " i maghin a them beganga eet mord " RK 1: 3815 . " thz magha flere lasta än loffwa " ib 3785 . " iak ma thz sighia sannelik " Fr 1825 ; jfr 6. tha faar iak hans . . . wredhe oc magh swa for idhra skuld fa badhe skam oc skadha ST 13 . " mag tw tapa en (näml. häst) ther till " Di 144 . " sla wij her didrik i häll. tha mwga wij wenta oss ofrid aff attila konung " ib 197 . " mattw (þu mant) wara riker i thit rike " ib 38 . " ma väl dagher vara " Lg 3: 540 . " tess werre motte köpemennene lata " RK 2: 7311 . ib 7844, 3: 2318, 2321, 2330, 2332 . hardh striidh maagh walla thy kan her straange danabrok ey halla ib 2322 . - i dir. frågor: kunna, månde. hwar mogh min son nw wara MD 62 .
  7. 6)må, vara berättigad, hafva rättighet el. tillåtelse, få. med inf. utan at. þöm klostrum . . . väraldz goþz hawa oc mugha agha SD 5: 566 ( 1346) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 477 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347), NS 1: 10 ( 1401), 23 (1401, gammal afskr.), 24 ( 1401) o. s. v. SR 46 . BSH 1: 132 (1371, 187 ( 1386). thykkir oss oc wiliom, at the sämia som giord war ma wäl oc skal blifua standande VAH 24: 322 ( 1442) . " alt thet the huart andro epter laghen magho giffua " SJ 186 ( 1450) . ma han (permittiur ei) hafwa mattelikin hugnadh ok vidhir talan Bir 1: 310 . " jwdha matto ey fa himerike, vtan the gömdo the gamblo laghin " MB 1: 450 . mag iak rad tha skall her fara fram ho ther lyster Di 66 . " lekarna mwgo wäll fara mellom stora herra. än thz ofrid är " ib 106 . " giffuer iak hanum tik. at tw matt hanum dräpa eller latan till lösn eller huat tw will " ib 190 . " bidia oss loff, at wij maga rida vtan toll ib 62; jfr 10. iak maagh ey länger dwälias när tik " Lg 3: 101 . " wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghannum " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med inf. med at. þa magha riddarä oc swenä med flere hestä att riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med underförstådd inf. sporde än the suensca matto (näml. koma) jn RK 2: 2074 . - må, kunna, få. thz ma väl vara sigher han (det må väl gå för sig) Fl 1175 . " the sagde thz matte wäll wara " Di 62 . - kunna, hafva skäl el. anledning. ware gudh os nakath skyldogher, tha mattom wi kära ower han MB 1: 351 . " nw hawom wi änkte thz wi maghom nakath skylla honum mz " ib. " the mogha sarlika jäwa om sik som forraddo hertogh erik " RK 1: 3776 . thu matte bätir äta vm langa fredagh köt ok fläsk: en daghlica äta thins brodhirs köt mz afwnd Bil 772 .
  8. 7)2 pers.må, böra. tw äst föd aff konunga slekte mw mat (skalltu) ekke beropa then som til tik komber i gode tro Di 37 . tw mat (skalltu) ekke tala sa dan ord till mik ib 116 . " tw mat (mattu) mik ther encte om bidia " ib 157 . " t mage i ekke göra " ib 70 . han matte heller hema warit i bern. oc takit sit land wara ib 151 . " gerna ma huar hälre biþa tel naþa " Bu 4 . han maagh wäl thetta liidha RK 3: 2073 . " hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och werdeligä hem fördh aff sinom fadher " Va 4 . " maghom vi här millelica oc gudhelica thänkia (meditemur) " Bo 51 . thässin thry maghom vi här märkia (notandum) ib 115. - i närmande sig en omskrifning af imperat. i maghin ey last a them begaa RK 1: 3833 . i maghin ider bäter besynna ib 3825 . " mattw wänte mik hem till tik " Di 26 . " thz mat thu väl ledha (redige) til enna thänkilsa " Bo 88 . " thu mat thänkia (meditare) af thy äpter thy som gudh giuir thik nadhe " ib 90 . " huruo han foor thz maghin i höra " RK 1: 3005 . nw maagh tw thz lära ib 3: 1779 . " ma thw veta, at swantas hustrv är död " BSH 4: 195 (14959. ib 194 . maa j widhä, ath iach fich nw ider scriffwelsä FM 115 (1497-1501). ma j vetha, at ffrv metthe är ecke än komen till swarthesiöö ib 196 ( 1504) . mai vithe . . thet her staar alt wel (til) ib 222 ( 1505) . " mwä j fwlläigä forlathä ider in til tessä godhä herrer " ib 115 (1497-1501). hwicketh i mwä fwlkommelige sättä troo til ib.
  9. 8)impf.vara nödsakad, måste. han matte sik gifua Iv 4242 . hans örs ok skiold matte vte standa fr 318. RK 3: 1262, 1509, 1530 . MD 170 . Di 22, 157, 223 . MB 2: 292, 293 . betydelse af presens. hwan then tidh iak seer korsith matte iak fly ST 117 . vi vardom ok matthom thom offwerigifwa Gers Ars A 4. - måste, måste antagas. huru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle Lg 3: 225 . " huru trötther matte han wara. som aldrigh gaff sik hwilo ib. "
  10. 9)impf.för att uttrycka önska,: må, måtte. iak entima se guz apostulum för iak doe Bu 151 . " slikt mate guþ likan älskogha tända " ib 75 . 10) i bisatser, i sht i sådana som uttrycka vilja, afsigt el. bömödande, följd: må. med inf. (af ett verb, hvars konj. sålunda omskrifves) þe första (näml. bön) är þesse at alle mine bröþar apostoli mate när mik vara Bu 13 . " þär tel at han mate sin heþar ok vald atar vinna " ib 29 . " thär til at män mattin þät gömä wir skipum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þär til at þer mughi sigherlikä þit komä oc þäthan ib. " at vi maghom honom . . . fulcomlica äpte fölghia (imitemur) " Bo 116 . " tee mik thit änlite, at iak maghe känna thik " MB 1: 350 . " skalt tu . . . älska gudh, at tu måghe älskas af hånom " KS 25 (64, 27) . " han wil thes liua at han måghe äta, ok ey äta til thes at han måghe liua " ib 43 (111, 46). thesse vj riddara will iak giffua tik at wij mattom tess bätre wenner worde Di 198 . at (på det att) the gönom watn oc eeldh matthe oc skuldhe inledho wardha i hwilona Su 122 . " i then acht och mening, ath sämie, kerlig oc endrecht motthe bliffue richen emellan " BSH 5: 96 ( 1506) . " baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna " Bu 3 . " at han hindra medh alle sinne makt, at ängin måghi nima bok ella wisdom . . . ty at han rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva " KS 62 (154, 68) . skipa han . . . medh alla sinne makt, at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh ib 11 (26, 12). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma, suå at änkte må thik badhlika tilkoma ib 21 (52, 23). the ädhla frua ey vilde sik . . . skilia vidh mik för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga Fr 1157-8. - part. pres.
  11. 1)stark, mäktig, betydande. ciprianus sände annan diäfwl som mera matte . . . ciprianus kalladhe then tridhia mest moghande Bil 446 . - med gen. wardher thin brodher fatigher oc at litins moghande (infirmus manu) MB 1: 374 (jfr prep. at 21). mz swa krankom oc litins moghande (ringa, obetydliga) thingom ib 297 . ST 332 .
  12. 2)mogande, myndig. " til thes han vardhir moghande man " SD NS 1: 628 ( 1407) . tijil fullkomelse maghanda ara thera SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). sidhan han tiil maghandha (enl. annan afskr. moghanda) aara kombir ir. BSH 1: 196 ( 1387) .
  13. 3)i stånd. med inf. utan at. the skulu wara wiliande ok moghande tula mykin tunga ok äruodhe KS 81 (199, 88) . VKR XI . - med inf. föregången af til at. ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl ath siönga hwan dagh ämbitit af tymanom VKR 75 . - Jfr formagha.

Hänvisningar i artikeln

se at iak (ej länkad i XML-källan)se hwat heller (ej länkad i XML-källan)se stadder i (ej länkad i XML-källan)se ängin annor (ej länkad i XML-källan)se guz apostulum (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.