ORDBOK · KROKER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

kroker1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--kroker..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »kroker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

krookerkroka fiski

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

krooker: krook GO 108, 393 . -ar), kroka fiski ,

Källans artikeltext (5 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)krok, hake. " thän krokis arla som godher kroker skal wardha " GO 179 . thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom (uncinus) oc a thöm krokom varo människor vphängdha Pa 18 . ib 22. haua kroka j handom Bir 2: 65. opfylla oc atirtäppa alla väghana mz stokkom oc krokom oc fotaanglom ib 143 . - dörrhake. Bir 2: 90. - krok ss fångstredskap, i sht fiskkrok. eg. och bildl. fiska takas mz krok MP 1: 324 . " diäfwllin sätir ther krokin huar minzst vaktas " Bir 2: 199. the lagdo for marsken manga kroke RK 2: 7037 . " then gedde gar ey mellen calmarn oc thette ther flere kroke äre fore sette " ib 3157 . thu ser mik vara komin som faar ij blant vargha oc gripin som fisk a krok Lg 546 . KL 12 . GO 108, 393 . Su 147, 237 . - i allmht föremål af krokig form. om dryckeskärl. vnum cornu dictum krok SD 3: 673 (1235, gammal afskr.). - (?) ss tillnamn. nicolai croc SD 3: 128 (1313, nyare afskr.).
  3. 2)krok, årder; så stort stycke jord som med en krok och ett par dragare kan på en dag ärjas? jordstycke af den storlek att till dess brukande en krok och ett par dragare behöfvas? krokland (en endast i Finland förekommande benämning). quod de iugis boum dictis vobiscum krokæ que quisquam vestrum vltra ea que nunc habent (för habet) . . . superlucari potuerit per quatuor annos continuo obsequentes nullas penitus soluciones iuri nostro debitas exhibebit SD 4: 366 (1344, gammal afskr.). tre krock jordh ib NS 2: 757 (1414, afskr.). skulde hwar rök göre fäm marker oc hwar krok ij marker ok hwarth bool x marker ib 865 (1414, gammal afskr.) . thenne förnempde godz till samman rächnet hafwa gifwit till skadt ahrlika här XVII mark och swa myckit göra fyra röke och tree kroka i finlandh FM 39 (1417, nyare afskr.). ved VIII kroka j tawastaland FH 4: 55 ( 1457) . BtFH 1: 305 (1413, Joh. Bures utdr.), 306. Jfr tantum femi de tribus aratris quantum de vno aratro ad castrum dari et !SYNS_DÅLIGT? solet SD 4: 392 (1334, gammal afskr.). Se Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 233, 324; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 135 f. Jfr fiärdhungs-, konungs-, prästa-, thridhiungs-kroker, äfvensom krokland.
  4. 3)krok, krökning. grwffwan ganger j manga kroka PM LI .
  5. 4)krok, knep, listigt påfund. lagh äru rätsins budh ok kroka forbudh GO 6 . " at wäria sik mz lagha krok " Ber 184 . - Jfr al-, ala-, albogha-, dura-, iärn-, mete-, timber-kroker.

Hänvisningar i artikeln

Se Styffe (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.