ORDBOK · KLEN (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

klen1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--klen..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)

kleenkleynklän
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
eg. glänsande

eg. glänsande

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

kleen . kleyn . klän )

Källans artikeltext (9 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. eg. glänsande.
  2. 1)fin, nätt, prydlig, förträfflig. sofwa i swa kleno maki Bo 144 . " i somlikom stykkiom är lofflikit at göra klena oc faghra gärning ib 18. aff klenä värk tha var han giördh " Fr 151 . " i dyrom oc klenom klädhom klädda " Su 80 . span klenasta klädhe oc sömadhe KL 344 . " fördha j huitom mantol ok klenan (subiltem) kiortil ginum hulkin jak saa skärlica hänna jomfrulica licamma " Bir 3: 279 (kan föras till 7). sik hölia mz klemasta linno hwito oc skinande MB 2: 363 . " aff klemasto wax drupum " KL 11 . giff hänne kleynare (delicatorem) kost Bir 3: 113. Lg 3: 512 . " rent ok clent brödh " Bil 379 . " en span klenasta hwetemyöl " MB 2: 85 . " klok ordh siktat oc tämprat swasom klenast miöl (här likom i närmast föreg. ex. har ordet kanske betydelsen: finmalen) " Su 225 . " thz menlösa kötit. klena oc faghra. ther kötzsins ok alz mandomsins natwr blomstir är " Bo 193 . ängin hafdhe swa klenan (delicatum) likama som han, thy at han war af twem bästom naturom gudhomin ok mandomin Bir 1: 111. gör thz (soflet) klenare (delicatiorem) köt ok bätra blodh ib 284 . - fager, tjusande. o kleen, stoltir oc ärlikin piltir (o puer egregie ac delicate) Bo 21 . kleen (delicata) fagher ok älskeliken brwdh Su 384 . Bir 3: 281.
  3. 2)fin, lätt. " medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskast är (summitates ventorum, id est, partes illæ, quæ præcedunt et veloires sunt) " Bo 249 . liwdhit aff hans wingon, slaandis klena (levem) wädhrit Su 236 . - lätt, lättsmält. klen mathir LB 1: 96 .
  4. 3)fin, veklig. klenasta frwgha MB 1: 430 . en klen oc kräseliken stridzman äst thu, som swa mykyt rädhis mothegangilse Su 120 .
  5. 4)ömtålig. " änge limi äru klenare ok sarare än öghonin " Bir 1: 104. sua uar thin licamme klen ok ömbir owir ala licamma ib 2: 268 .
  6. 5)klen, svag. " modhorin som klen (tenera) var oc alstingis vng " Bo 13 . " focarie sculu hielpa systromjn j sinom embetom oc thiänist them som klena äru oc mindra formaa " VKR 24 . " för syna klena spädheet oc vanskandes cleenhet " MB 2: 201 . " ey gitandis siälff bara äller oppehalla sin klena likama ib. " Su 160 . kleen i tronne Bo 131 . - svag, föga stark, föga sträng. wintren är klen oc weker BSH 5: 144 ( 1507) .
  7. 6)späd. " af thy klena barneo " KL 345 . MB 2: 23 . i sinom klema barndom Lg 3: 394 . " en klen röst " KL 339 . ST 118 .
  8. 7)fin, tunn. " mz klene saagh " KL 47 . hawir . . . klenan (gracilem) vd Bir 1: 392. hiärtat owir hulkit een klän hinna är ib 2: 212 . " ysin är ganzska kleen " RK 3: 3105 . ib 3112, (sista forts.) 4626 (ordet kan på de tre sistnämda ställena föras till 5). - (?) hans hofwdh panna slo han swa klen RK 2: 2686 .
  9. 8)liten. " tak lagherbär oc stöt kleen " LB 10: 7 . ij gull äller dyra stena badhe stora swa ok klena Fr 842 . " alla klena städher (oppida) " MB 2: 31 . ib 46 . humme hin clene Di 291 . ib 290, 294, 298 . Jfr heyme de kleyne ib 73 . Se vidare ib 380-381. Jfr ock Storm, Sangkredense om Karl den store og Didrik af Bern s. 149. - liten, ringa, knapp? klen, föga närande? at hon ey aat wtan ganzska lithet oc klent Lg 3: 402 . aff then klena mathen ib.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.