ORDBOK · KAMARE (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

kamare1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--kamare..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »kamare» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)

kamerecamerekameräkammarekamara dyrkamara mästarecamera-kamara sven
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
eg. hvalf

eg. hvalf

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

kamere: -a Bir 3: 236; ST 29, 57, 113 . camere: -a ib 59, 137 ; -ran ib 113 . kamerä Bir 3: 237 . kammare: -ara LfK 22 . pl. -ar ) , kamara dyr -dörr (jrf. vok. i änd.)), kamara mästare camera- ) kamara sven ,

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. eg. hvalf.
  2. 1)kammare, mindre rum, enskildt rum, sofruim. gik varfrw i camara a sina böne Bo 25 . " en litin kamare " ib 34 . " wtgik lönlica af camarenom konungsins " Gr 260 . " fik honom een kamera han skulde blifwa vth j " ST 57 . KL 346 . Gr 298 . Bir 3: 190, 236, 237. VKR XX . ST 29, 59, 113, 137 . Lg 3: 511 . bygdho sik cellar oc smaa kammara, i wingardhom oc akrom LfK 22 .
  3. 2)kammare, den del af ett skjutgevär i hvilken krutladdningen antändes och hvilken i början var ett särskildt stycke, som fästes vid bössan. kamaren vtaff byssone sprang RK 2: 6112 (kan föras till kamar). - Jfr lönkamare, äfvensom kamar.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.