ORDBOK · KALLA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

kalla1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--kalla..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »kalla» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

kaldakalldhekalla aterkalla framkalla til
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
eg. ropa

eg. ropa

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

kalda SD NS 2: 11 ( 1408); -as ib. -ar, -aþe, -aþer. impf. kalldhe RK 2: 2499 ), kalla ater , kalla fram , kalla i gen , återkalla, återtaga. om all siälarycht skal kallas igen SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). Jfr i gen kalla. kalla saman, sammankalla. callar eraton philosphus saman mykit folk Bu 151 . " lät tomas calla saman alt landet " ib 184 . ib 50 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 670. Bil 54 . SO 79 . Jfr saman kalla. kalla til , kalla ut , utkalla, uppbåda till krigstjenst utom landet. at thet föghe folk, som her är i landhet, kalledis swa mottelige wth FM 263 ( 1506) .

Källans artikeltext (11 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. eg. ropa.
  2. 1)ropa på, kalla, tillkalla. iuþa . . . calloþo huar annan Bu 14 . lät biscopen kalla þeophilum ib 29 . " engelbert kalldhe sit folk " RK 2: 2499 . " han kallade them ther alla til hoopa ib 914. thu kalla mik min kantzcelära " Al 10189 . kalladhe til sik the wisasta män som i iudea waro Lg 94 . tha þeer äru . . . firi os kallaþir mäþ wart bref SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer mäþ wart bref äller buþ ib. hafþen ii eigh hana callat tel hialpa " Bu 23 . " vm guþ wil oss baþin äller annat varrä kallä här af väräldynne " SD 5: 562 ( 1346) . " wet jac ey nar gud mik kalla (hädankalla) wil " ib NS 1: 563 ( 1406). ib 2: 11 ( 1408) . med ack. och instrumental dat. el. i dess ställe at med dat. kallar waar herra abraham tyswar hans namne (vid hans namn) MB 1: 199 . gudz ängil . . . kallar abraham tyswar at nampne ib 201 . Jfr 7. med prep. a och ack. han kalladhe rasklika a sin sween Iv !SYNS_DÅLIGT? ib 4117 . - med prep. at och dat. kallar war herra at adame MB 1: 161 . Fl 1496 .
  3. 2)kalla, !SYNS_DÅLIGT? anropa. kalladhe sina gudhar arculem ok jouem Bil 449 . " petrus kalladhe gudz nadhir ofwir them " ib 118 . " kalladhe han sancte ericx hielp " Lg 3: 357 . " jak kallar mik gudh til witne " ib 400 . - vanl. åtföljdt af prep. a (upa, pa) med ack. kallaþe iohanne a sannan guþ Bu 155 . ib 154 . KL 100 . Al 6812 . Lg 94 . Su 70 . Di 300 . " tha thu oppa han kalla " ST 152 . ib 236 . Ansg 205 . Lg 218, 3: 379, 380 . " wy viliom pa sanctj örian kalla " RK 2: 4932 . MB 2: 315 . 317. kalladhe oppa gudz nampn Pa 18 . " kalladhe hon oppa thz fornämpda ordhit jhesu christe lifuandis gudz son " ib 20 . -- med prep. til med gen. el. ack. " kalladhe han til gudh oc sancte olaffs konunghx: at the matto honom til hiälpa koma " Bil 865 . " calladhe han til sanctam claram. " KL 386 . " kalla til gudz hiälp " MB 1: 455 . Al 6708 . MB 2: 324 .
  4. 3)kalla, bjuda, mana. med prep. til. med följ. subst. thz kalla till (provocat) ödhmiukt Bir 3: 175. - med ack. samt pep. til med följ. subst. el. pron. pass. han blygdhis at vara ödhmiukir munkir ok sta j sine callan ok reghlo til hulka han var calladhir Bir 3: 188. ey varo mange kötlica sniälle älla ärlike först kalladhe til tronne MP 1: 114 .
  5. 4)säga, påstå. kallaþe han falsara renliue louat Bu 27 . " þe callaþo þik vara timbremanz son " ib 78 .
  6. 5)säga, uttala. lekfolket . . . callar kyndelsmesso fore candelmesso Bu 8 (möjligen är dock efter callar att underförstå höghtiþena, i hvilken händelse stället föres till 7).
  7. 6)säga, framsäga. " gik i mönstrith oc sina böner kalla " Al 7502 .
  8. 7)kalla, nämna, benämna. med två ack., af hvilka den ene är obj., den andre predikativ ack. bygdo þe mönstar ok vigþo þät friþi tel heþar ok kallaþo þät friz mönstar Bu 64 . " thu skalt kalla han johannem " Bil 892 . - med två ack. samt prep. at med dat. han kalladhu män at ädhla nampne wäräldinna blomster Bil 320 . - med två ack., af hvilka den ene är yttre, den andre inre obj. hwilken som annan kallar oqvädins ordh eller oqwäm SO 294 . SGG 127, 133 . " hwat nampn kallom wy thz bäzst " PK 242 . - stundom förekomma predikativ ack. och inre obj. koordinerade. kallar man annan tiuff. härinson, eller annat oquädhins ordh MEG (red. A) 54. ib (red. B) 59 . EG 63 . - med yttre obj. underförstådt samt predikativ ack. och inre obj. koordinerade. calle eigh vtroen. ok eigh liughärä. ok egh morðthärä. ok ängte vquäþins ordh annat SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med dat. och ack. kaller androm horansson SO 142 . " om drengen kallar thz nampn sinom hosbonda ib. - opersonl. kallas, heta. viþ en staþ som callar carnotum " Bu 16 (se Lg 931 ). ib 4 (se Lg 923 ), 54, 199. Bil 106, 894 . Lg 925 . - part. pret. kallad, benämd. i nichea. sua callaþom staþ ( i en stad som heter N.) Bu 136 . - vara kalladher, kallas, heta. är th watn kallath bärsabee MB 1: 199 . han war kallas (för kalladher el. kalladh; dock har Cod. B kalles) en middelma,, ty han war altiid bland store men Di 129 .
  9. 8)instämma till, hänskjuta till? tridhiungx thing kalla TB 73 . - refl. kalla,s kallas, benämnas, heta. han callas . . . vars härra broþer Bu 194 . " lius a latin kallas (motsv. ställe i " Bu har hete 8) candela Bil 925 . " hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa " Bu 8 . " callas höghtiþin candelmässa rät nampn (motsv. ställe i " Bil har at rätto nampne 926, i Cod. C rätto nampne ib) staden jebus, hwilken andro nampne kallas iherusalem MB 2: 130 . ib 343 . iosep hulkin som andro nampneno kalladhis (cognominatus est) barnabas KL 139 . " ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne han skulde kallas " Bil 894 .
  10. 1)återkalla, kalla tillbaka. kalla ater thina thwa brödher KL 313 .
  11. 2)återkalla, återtaga, upphäfva. at i . . . kallin ater (ad irritum perducatis) mina säät MB 1: 377 . " hwi kalladhe thu ater mit budh " KL 308 . - Jfr ater kalla.

Hänvisningar i artikeln

se Lg (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.