ORDBOK · HURU (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

huru1

adv. konj. interj. · adv., konj. och interj.(adverb · konjunktion · interjektion)
Lemgram: fsvm--huru..e.1
Andra poster med uppslagsordet »huru» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)

huaru Lhworohurohwrohorohuorhuru myklomykit
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
[troligen eg. dat. sing. n. af pron. hvar

[troligen eg. dat. sing. n. af pron. hvar

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

huaru L. hworo MD 61, 64, 65 . huro MP 1: 184, 312, 313 ; Di 246 . hwro Bir 2: 151 . horo Bu 75 . hur ib 3 . huor Iv CVI), huru myklo mykit )

Källans artikeltext (8 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. [troligen eg. dat. sing. n. af pron. hvar; se Rydqvist 4: 66, 5: 135. Jfr Fdan. hvore, hure, hvor, hor, hur] L.
  2. 1)huru, på hvad sätt. i direkt frågesats. huru äst thu komin här Fl 1429 . MP 1: 312, 313 . - i indirekt frågesats. ä spör thän rike hurw thän fatighe föder sik GO 148 . " spordhe huru thera lifuärne var " KL 234 . thu west hwru thet är mädh os BK 201 . MP 1: 312 . tha talade hermes for quirno huru alexander reste hans dottor aff dödh Bil 113 . " ärwodha thr vm huru the matten fly lygnina " Bir 1: 226 . " mik grömer huro nyfflingha dropa sigordh swen " Di 246 . af þy hur waar fru varþ först scapath Bu 3 . kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh ok rätwis (näml. som bjuder och visar), huru the mågho byggia ok boa fridhsamlika huar medh androm KS 66 (164, 73) . - huru som, d. s. !SYNS_DÅLIGT? . . hurw som han wildhe thöm haffva SD NS 1: 359 ( 1404) . iach . . . wil sighiä idher aff huru som falantin war fonin Va 7 .
  3. 2)i sats som under form af direkt fråga innehåller utrop och uttrycker förvåning el. harm: huru. hurn sighar þu . . . han vara corsfestan mz vilia Bu 138 . KL 146 . " huru wart thu nokon tiidh aff swa ondä enä art, at thu skulde swa fordärffuä thin egnä liifs frvkt " Va 8 . ST 510 . " huru siter ey diäfwlin j honom ther aldre talar vtan diäfwlsins a kallan " Bir 1: 37 .
  4. 3)huru än, på hvad sätt än. vy felom oss sielffue hurw thz kan ga RK 2: 4944 . hurw thz ginge skulde friden jo sta ib 8478 . " ib 3: 3390, 4013. " Va 33 .
  5. 4)huru, huru mycket, i huru hög grad. i förening med ett följande adj. el. adv. i direkt frågesats. huru lanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . - i utrop. o hwru mykyn klarhet hwru mykyn sötme hwru mykyn glädhi os blifwer i the synenne Ber 202 . " hworo langh war tik the fredax nat " MD 65 . - i indirekt frågesats. letto anzsvar af diäflom huru länge þät skulde sta Bu 64 . lyster mek maria spöriä oc finnä hworo lenge the frygdh munde tik vinnä MD 64 . " engen man gittir thenkt hworo tik war wel " ib 61 . " þin pina är sent tald: horo sar hon var ok manghfald " Bu 75 . " see . . . huru vsle the vardha hulke som for smaa mik ok huru mykyn sorgh the köpa sik for litin lusta " Bir 3: 371 . " atuakta grannelica huro myket thu trifs j godho älla huru mykit thu vanskas . . . huru likir om älla huro fiärra mz syndom " MP 1: 184 .
  6. 5)huru . . . än, i huru hög grad . . . än, huru mycket . . . än. huru mykit the ärwodhadho gangande formatto the ey koma ena mila vt fran stadhenom KL 49 . " huru litit tu hauer, lif ther af gladhr ok osörghiande " KS 24 (58, 26) . " hulka ok huru manga dygdhe nakan hawir vm han lustas j nakre synd thäkkis ey han minom son " Bir 3: 225 . ST 89, 510 . IV CVI.
  7. 6)så vidt? tw far thz ey huru jach thz veeth RK 2: 1113 .
  8. 7)relativ partikel, nästan endast i skrifter öfversatta från Latinet. utan korrelat och med följande länge, opta, mange återgifvande Lat. quandiu, quoties (quotiescunque), quotquot: så . . . som, så.. wärdhin war wäl skipadh huru länge hans (Adams) äftirkomara giordho samuledh Bir 4: (Dikt) 233. ib 1: 38, 52 . " huru länge hon duäls vitandis j syndomen . . . tha är hon hällir kallande klostirlöpare for gudhi än maria " ib 3: 178 . ib 345 . !SYNS_DÅLIGT? maghe . . . opstanda huru opta han fallir ib 2: 173 . ib 1: 220 . ST 200 . " haru opta han känne j sik tholkin mins sons anda oc hita . . . tha läsi thässin ordhin " Bir 3: 83 . VKR XVII . - någon gång fogats som till följande adj. e. adv. huru länge som siälin blifwir mz likamanom är min miskund allom ypin Bir 1: 64 . ib 3: 12. huru mange som atto älgho ällä skrä äldä hus saldo ok lagdho for aposlanna fötir KL 139 . - med ett ss korrelat föregående el. efterföljande sva och med följande länge, opta, mykin, mange återgifvande Lat. quandiu, quoties, quantus, quot: som (hvarvid följ. adv. el. adj. ej öfversättes), så . . . som, så (då korrelatet sva följer efter). swa länge wet mannin ey sina synd . . . hwru länge han leta at awita granlika annars lifwärne Ber 149 . " hwru länge limin är j likamenom swa länge känne han lusta älla wärk ib 48. huru opta thw vmuände thin öghon mz höghfärdhinna syn swa opta kasta thu vällande etir j min öghon " ib 3: 136 . ib 31, 289 . KL 265 . " hwrw mang ärw hoffwod swa mang synne " PM 19 . " swa som skot ther wt skiutas gynom swa mang vindöghon huru opta diäfwllin nämpnis (per tot fenestras emituntur quotiens nominatur diabolus) " Bir 1: 38 . Su 425 . swa mykit är war siäl gudhz . . . huru mykith hon är hans bigriplikin Ber 201 . " bätra thik siälwa mz swa mykle idhn, mz hwru mykle thu awiter annars lifwärne " ib 106 . ib 25, 97, 150 . MP 1: 20 .Bir 3: 218. iuir swa manga (tantos) scal thu wara höfthinge i himerike huru manga (qunatoscumque) thu vände til helso i thesso liue KL 196 . " at han skuli thola swa manga pino huru manga män han drogh ok lodhe j fortappilse " Bir 1: 52 . ib 84, 376, 393, 3: 61, 421 . ST 541 . Su 104, 457 . Ber 231 . " vm möghelikit vare at jak matte swa opta dö huru mang siäla j häluite äru " Bir 3: 344 . - med följande som. jthir skal swa mykyt giuas aff pinomen huru mykyt som j älskadhin idhan lusta meer än mik idhan gudh Bir 2: !SYNS_DÅLIGT?

Hänvisningar i artikeln

se Rydqvist (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.