ORDBOK · HEMSKER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

hemsker1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--hemsker..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

heemsker
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
eg. som varit endast i hemmetsom icke varit ute i verlden

eg. som varit endast i hemmet, som icke varit ute i verlden

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

heemsker )

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. eg. som varit endast i hemmet, som icke varit ute i verlden.
  2. 1)blyg, försynt. " thz människian är heemsk ok blygh (habere pudorem et verecundiam). tillhöre stundom store dygdh ok stundom storom last " Bo 151 .
  3. 2)försagad, underlig till mods, utom fattning, förvirrad, gripen af en genom något oväntadt el. hemlighetsfullt framkallad känsla af ängslan el. häpnad. iak lydde swa länge a thera sang at iak wardh hemsker aff thera bang (at ek fann at ek var af þvi mjölk heimskr) Iv 441 . " stodh ciprianus atir hemskir (förbluffad, skamflat) ok harmfuller (dedusum se videns tristis remansit) " Bil 447 .
  4. 3)dåraktig, dum, tokig. thu giördhe som een hemsker man Iv 4173 . " gak thu bort thin hemska quinna thiin ordh hafua swa vnderlika grena " ib 1151 . " äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio " MB 1: 308 . " sagdo han hemskan wara (eum deliare putabant) " Bil 683 . " han fäste sina lygh for hemsco folke " Bu 101 . " kunugen saghþe han hemscan haua takit uiþ hemsco (stultum) manne ib 500. som prädica folke hemska tro " ib 138 . hemska blygdhin Bo 151 . " sua hemska varo heþna villor " Bu 9 . Iv 1039, 1546 .

Hänvisningar i artikeln

se videns tristis (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.