gilder1
adj.(adjektiv)fsvm--gilder..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
gylder . f. samt nom. och ack. pl. n. gild. gylld (möjl. att fatta ss ack. sing. n. och stående i st. f. gyllt) SD 4: 585 (ö fvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). gil SO 20, 63 . n. gilt . !SYNS_DÅLIGT? giljt. frf. vok. i änd. gild-. gilld-. gyld-. gill-. giill-. gyll-),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)giltig, gällande, antaglig, fullgod. dömdu gild scriptamal syndugha folke til himerikis nadha Bil 394 . " uari ok thz gilt " TB 79 . i halden thz got oc gilt Al 6896 . " hvilkin man sum e hawär gildävak firi sinum durum " SR 15 . " sculdo han hona behalda for the peninga for sit gille fasta köp " SJ 127 ( 1444) . for sit fasta gille köp ib. " for et gilt köp " ib 132 ( 1444) . at thenne for:ne raar gilde vare FH 2: 64 (1427, gammal afskr.). at the brefuin . . . gild waro SD NS 1: 277 ( 1403) . XLII marc j silffwer redhom peningom och gildom och lagligom werdörom FH 5: 145 ( 1490) . j androm gyldom oc lagligom werdhörom ib 168 ( 1495) . tusande rinscha gyllena gillde RK 2: 2527 . XXX marc swensca vti gylld myntt oc giängxssä SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). XL marc i godha giilla ok genga, hwita örtogh päninga ib NS 1: 334 ( 1404). ib 338 (1404, nyare afskr.). stokholms mynth, som nw gäpt ok menlegha gangande är fore gilt offuer alt rikith ib 2: 120 ( 1409) . " i swa godhum oc gildum byium, som hossaby är " ib 173 ( 1409) . " skodha gerningh ath witha holkin gil är äller ogil " SO 20 . ib 63 . giljt nött SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). x gilda köör ib NS 1: 167 ( 1402) . skodha oc skilia giilt jarn aff oglilde !SYNS_DÅLIGT? 138. en gylder oxse BSH 3: 145 ( 1463) . " een gillan öxnök " ib. " ib 5: 197 (1507). fäm gylla fiska " MD 370 . " gudh kunne aldrigh kona swa schapa at fogden wille henne for gilt (ss något fullgodt) vptaka " RK 2: 661 . " wille ey bära mig opp för gilth (gifva mig sitt erkännande) " ib 3: (sista forts.) 4202 .
- 2)medförande skyldighet att erlägga böter el. undergå annat straff. gilt (näml. vare) . . . alt þätt þöm giorþes SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr eþ-, ful-, färu-, half-, iäm-, karl-, korn-, köp-, lagh-, o-, skat-, tvä-, vitnis-, þing-gilder.