ORDBOK · GARÞER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

garþer1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--garþer..nn.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (38)

gordhergordergordegordengarþa deldgarþa falgarþa fanggarþa friþergarþa leghagarþa lösgarþa nämndgardha skiptegarþa skiulgarþa syngarþa vitigards brefgardhz-gards brogaardz-garz-gards delgaardz deelgards iäþurgarþsiadhergards kanzlergardz cantzlergards liþbardzlidgards lukagardz-gards mästaregartz-gaarz-gards rumgards rättergards stavergards tomptgaardztomtt

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

gordher: gordh Di 291 . gorder: gorda ib; gorde BSH 3: 145 ( 1483) ; gord ib; gorden FM 677 ( 1517) . dat. sing. lmed art. gardhenom. gardhanom (för -enom) MEG (red. B) 59 . pl. -ar), garþa deld , garþa fal , garþa fang , garþa friþer , garþa legha , garþa lös , garþa nämnd , gardha skipte , garþa skiul , garþa syn , garþa viti , gards bref gardhz- ) gards bro gaardz- . garz- ) gards del gaardz deel ) gards iäþur garþsiadher ) gards kanzler gardz cantzler ) gards liþ bardzlid ) gards luka gardz- . gardhz- ) gards mästare gaardz- . gartz- . gaardz- . gaarz- ) gards rum gardz- ) gards rätter gardz- BSH 5: 362 ( 1509) ), gards staver gardz- ) gards tompt gaardztomtt )

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)pallissad .gärdsgård, stängsel, hägnad. at garþa fylgin jordinne SD 4: 408 (1335, eft. Hadorph). TB 77 . " for ogilde garde " BtFH 1: 210 ( 1506) . ib 211 o. s. v. hwar landbo bygge ower sin lagha byggning xx. fampna ny gard hwart aar GS 58 ( 1474) . gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan GO 882 . ib 279. bant hona . . . vidh en gardh (sepem) Ansg 203 . " jordhin vidh väghin. hulkin opta är . . . vtan gardh " MP 1: 85 . " nidhirfalna gardha opbyggiare " Bir 3: 208 . wingardhanna gardher oc hägnadher är synebrwtin ib 4: 7. alt mit godz . . . warande innan gardz ok grindha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). mit goz . . . mäþ allu þy þer til ligger, aker ok äng, skogh ok al annor tullypände innän garz ok vttän ib 6: 149 ( 1349) . ib NS 1: 10 (1401) o. s. v. - stängsel el. gräns mellan två grannars områden. kanna offuer gardh oc annur i geen gör godhan winskap GO 36 . sin häst vidher gardhin Iv 4195 . vpa then graff ther stod en gardh RK 1: 1546 . 2) inhägnad plats; trädgård. Bil 244 . - inhägnad el. af byggnader omgirven gårdsplats, gård. han (elden) laa mit a gardin ok bran RK 1: 2324 . " tha herra iwan a gardhin gik " Iv 4315 . " ther var ij thän gardhin inne thry hundradha möör ok stolta quinnä " ib 4133 . " i gillestwugne i forstwge eler i gardhenom " SGGK 106 . 3) gårdsplats med omgifvande byggander, gård, boning, hem. fyr än giäster af gardhe rijdher SD 4: 468 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . idhar gardher är om kringh lagdher mz hoffmän och prothen oppbrydhz Lg 3: 309 . " sat maria ii nazareth i faþurs garþ " Bu 6 . " hon hafþe cappellam sialf ii sinom garþe ib 11. thet fördhe han i sin fadhirs gardh (domum) " Ansg 208 . " körir them bort aff gardhe fra sinom son " MB 1: 207 rede them ärlika oc wel aff gardhe St 411. - särsk. bebyggd fastighet i stad, gård. sum garþ älla iorþ aghär i suþärköpunge SR 27 . " som sittiende borgere äre oc gard oc grund haffue i staden " BSH 4: 225 ( 1497) . thera gardh med tompt ok hws vppa tauasta gatunne liggiande s här j abo FH 4: 42 ( 1455) . - gård, landtgård, hemman. han (rätten) . . . a sinom gardhom haffwa MEG (red. A) 57 . lib (red. B) 62. ridho thee til hwndhamar thera gardh RK 1: l2570. hoffwodh gardin heter gum och ällowo garda liggia ther vm ib 1963. giffwwm rysaberghe nynnocloster . . . tolf gardha SD 1: 444 . " een halffwan gardh j angastathum . . . then andra halffdelen aff fornempda gardha ib. llgoþz oc lgarþa " ib 5: l562 (1346). Di 291 . " behalla myn gardh i swrdherby sokn ligiande " SD NS 1: 1 l(1404). ib 5 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 165 ( 1376) , 2: 43 (1397) o. s. v. the besthe vxsar, som jac hadhe pa gorden FM 677 ( 1577) .
  3. 4)hof en konungs el. annan förnäm persons boning. en sådans följe el. omgifning hire, i konungens omedelbara tjenst varande stridsmän. hanhafdhe manga vini j keysarans gardh Bil 124 . i konungs gardhe ib 227 . MB 1: 329, 250, 251 . HSH 16: 3 ( 1369) . thär i härramanna gardþum thiäna SD 1: 669 (1285 gammal afskr.). kom pafwin mz . . . sinom gardh KL 354 . en piltir . . . som var i pafuans gardhe ib 363. pafwans gardhir (sedes apostolica) Bir 2: 54 . thin värzlike gardh (curia; yttras till påfven) röfwir min himerikis gardh ib 332 . " allir himerikis gardhir ib 4:: (Dikt) 271. j gardhenom eller j köpstadhenom " MEG (red. A) 55 . ib (rd. lB) 59 . EG 66 . ryme mins herra gardh MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . dyli mz xij mannom aff gardhenom ib (red. A) 54 . nämpne huar thera . . . siex män aff gardhenom ib. ib 56, (red. B) 58, 59, 61. EG 67 . " alle the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr " PM 37 . - Jfr aflnga-, afls-, aker-, al-, ala-, apald-, apalda-, bakara-, biskopa-, biskops-, bislin-, bleke-, bol-, borgh-, borghara-, brytia-, by-, diura-, fast-, fiske-, fä-, fäar-, fäþernis-, gasa-, gatu-, gildis-, gräs-, half-, himirikis-, hiona-, hirþ-, hof-, hovudh-, humbla-, härads-, härra-, kal-, kesara-, kirkio-, kirkiobols-, kloster-, konungs-, krydda-, ladhu-, landoa-, laxa-, leona-, losta-, man-, mäþal-, mödhernis-, präst-, prästa-, ra-, radhstuvu-, rans-, riddara-, ris-, rosen-, siäla-, skär-, stal-, syslomanz-, sätu-, tanna-, tompta-, trä-, tun-, ut-, vargha-, vatu-, vin-, vreta-, värna-, yrta-, ängia-, äpla-garþer, äfvensom in-, ut-, utan-gards.
  4. 3)den som under konungen innehade högsta domsrätten och ordningsmyndigheten bland krigsfolket i dennes tjenst. höutzmannen ellir gaardz mästarin EG 64 . " fore borgharom ellir foghetenom ellir fore gardzmästarenom ib. scall foghotin ellir gardzmästarin (motsvarande ställe i " MEG red. A: mins herra konunxens ämbetzman 56. red. B: mins herra ömbotzman 60) honom dagh gifua . . . till at beredha ib. ib 66, 67 . " konwngsens gardz mästare " PM 22 . jngen herre skal syälffwer taka segh härbärge annath än thz gardzmästaren honom skipar oc lägher ib 23 . ib 25, 27 o. s. lv.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.