göte1
(substantiv)fsvm--göte..nn.1Götar. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Götar. " kastadho göta atir cristindom " Bil 738 . " aff sät adams söne, oc iaphet noe söne, äru göta oc swia wt kompne " MB 1: 4 . sweä kononger ok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gethe som langt äpter kalladis götha eller gota och nw kallas swenske PK 220 . han infördhe . . . sanctam birgittam födda aff ärlikasta göta släkt VKR II . wändhes henna (Amalbergas) legenda oppa götha maal (d. v. s. Svenska) Lg 3: 320 . - Goter; ordets bruk i denna bemärkelse beror på en sammanblandning, som hade sin närmaste anledning och sitt stöd i det både Götar och Goter betecknande Latinska ordet gothi, på grund af det gemensamma namnet fattades båda folken ss egentligen utgörande ett enda, då Goterna betraktades ss i främmande land bosatte Götar, en åsigt, som fann stöd i Jornanes berättelse om Goternas utvandring från Skandinavien. fläst all europa är komin aff götom oc göta aff magog sonasöne iaphet MB 1: 3 . Bil 383 . " frödhgeer göta konunger " ib 629, wrdo göta arriani ib. ib 646, 681, 693, 696, 700, 703, 708 . göta drotnug som vtländes kallas longobardi Bu 56 . - Jfr väst-, öst-göte, äfvensom gotar.