ORDBOK · FYRRE (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

fyrre1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--fyrre..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »fyrre» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)

förrefirri Lforraforaföreforrefyrrä än
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
fyrrä. förra. föra Su 143 . L

fyrrä. förra. föra Su 143 . L

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

förre . firri L. forra Bir 5: 137 ; MD (S) 286, 303, 305. fora SD NS 1: 97 ( 1402) . förre RK 2: 3005 . före SR 22 . forre RK 2: 1172), adj. komp. motsvarande superl. fyrster fyrrä än ,

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. fyrrä. förra. föra Su 143 . L.
  2. 1)främre. " hwar thera var sik ok ängin androm förre älla äptre " Bir 3: 424 . ey swa som förra ok äptra vtan otalica huar änkte är förra ällir äptra ib 300 (förra kan här också fattas ss adv.).
  3. 2)i tiden föregpående, förre, först. the förro (primi) barnin skullo hafwa warit födhd j paradiis af gudhelikom kärlek Bir 1: 79 . - n. fyrra, adv. och konj. L. A) adv.
  4. 1)= fyr 2. the sagdho them til nakrom daghom förra Bo 20 . tå är ä thes bätter, at teth warder förra fulkomnat KS 73 (179, 80) . " viliande förra göra thz som andelikit var än licamlikit " Bo 86 . Jfr fyrra än.
  5. 2)= fyr 3. thän annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälfuan Bil 885 . " ville han förra fölghia modhir sinne heem til siin " Bo 63 .
  6. 3)= fyr 4. sum fyrrä är (hör) sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som förrä sighs ib 5: 567 ( 1436) . han þorpte väl viþ at þigia smam som förra gaaf ofstorom Bu 18 . " thz the hafdho ey förra set " Bil 846 . hon hafdhe thz konungin förra iät Fl 350 . MD (S) 286, 303, 305. Bir 5: 137 . Su 143 . RK 2: 1172 . B) konj. förr än RK 2: 3005 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.