fulkoma1
v.(verb)fsvm--fulkoma..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
folcoma Bu 18 . fulkuma ib 185 . pres. -ir: KS 73 (178, 80) . -ar: fulkoma ib 17 (44, 18), 68 (167, 74) . impf. fulkom Iv CXVIII. -adhe Bil 254 . part. pret. -in, se fulkomin. -adher: -ad VGL IV 16: 11),
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)fullborda, fullända. " klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä oc altzþinges fulcomä " SD 5: 562 ( 1346) .
- 2)bringa till fullbordan el. utförande, fullborda, uppfylla, verkställa. äru thön lagh dödh ok fåfäng, ther ängin är then thön forda ok fulkoma, medh dom ok liwandes åthävom KS 68 (167, 74) . " fylghia ok fulkuma allan hans vilia " Bu 185 . " han vil folcoma för sina iaat " ib 18 . " at halda. styrkiä, oc göma vskad oc fulkoma al fornäfnd stökke " SD 5: 568 ( 1346) . Bil 254 . KS 73 (178, 80) . Kl !SYNS_DÅLIGT? martirium Iv CXVIII. - (?) gudh sieluer han giuer ok fulkoma dygdh mannenom KS 17 (44, 18) .
- 3)fylla, lemna ss fyllnad, ytterligare gifva. byndom wi oss baþen oc hwart varra särdelis . . . til at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker, oc afaat är SD 5: 564 ( 1346) .