forhalda1
v.(verb)fsvm--forhalda..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)
qvarhålla. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
fore halda . forhalla . forholla . förhalla), forhalda i fra ,
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)qvarhålla. " " MB 2: 129 . jngen broder forholle sin drengh offuer sin dach SO 142 . förhålla, undanhålla. jnthe acther jac honom ider forholla FM 489 ( 1510) . " at han hafde domkirkione eth godz . . . wtan lagh oc rät fore haldit " SD NS 1: 400 ( 1405, gammal afskr.) . " at lauerens hänne the twedhelene fortaghit ok meth wäldho hafuer fore haldit i ällefue aar " ib 419 ( 1405) . " än gardh . . . hulkän jak nakor aar fran foresagdho klostre forhelth " ib 2: 213 . ( 1409). - tillbakahålla. ath man forholler sig vädriith LB 7: 168 .
- 2)utdraga, förhala. " förhallandes thiman " Lg 3: 268 (möjl. att föra till forhala).
- 3)dölja? ä huru tw thz wiil förhalla RK 3: 2796 .
- 4)omfatta, innesluta. " gudz son som hymel oc iordh ey förhalla kan " Lg 3: 586 .
- 5)uppehålla; låta vara. han kunde ey lenger forhallat sa RK 2: 5260 .
- 6)gå till väga (med), ställa? hwru i velie forholle eder erende BSH 5: 449 ( 1511) . hure ther schulle medares och ythermera om thenne feydh forholles (huru man skulle förhålla sig med) ib 532 ( 1513) . ib 4: 228 ( 1497) .