for²

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (13)

1. A) I med dat., som dock ofta utbytes mot ack.
2. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande i ett föremåls närhet och vid dess framsida; för, framför. hvilkin man sum oc hawär gildävak firi sinum durum SR 15 . " adalportanom skal wara stor grop " KS 85 (209, 94) . " vm röfware laghe fore brudha huseno " Bir 1: 50 . " han la for hänna fotom " Bu 20 . " han skal bäras for þinne likbaar " ib 13 . " foro for hanum som swena for herra " Bil 215 . " swnko för öland i grundh " RK 2: 3311 . " sang for borþe (d. v. s. för dem som sutto till bords) " Bu 182 . " sändebudhin talar saghe twa vaagha hängia fore thik " Bir 3: 146 . " med temporal bibetydelse: för, före (en person). tha joan kom thiit at byggia, tha waro ther a boleno for honom flere nidherfellugh hws " SD NS 2: 259 ( 1410) . ther fan han fore sik konungen aff suerike Ansg. 227.
3. 2)för, inför, i närvaro af. at lysis opt fira allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). moyses hafdhe oppenbart änlite fore gudhi, oc hult fore sino folke MB 1: 357 . " burþe sanctus bartholomeus sina prädican fori kununge " Bu 206 . " fäste sina lygh for hemsco folke " ib 101 . " vi . . . taladhom for mangom guz ordh " KL script Bil 117 . " tha han hafdhe for allom oppinbarat oc saght hwat han hafdhe seet " Pa 21 . s[w]a som þe viliä andzswarä baþe firi guþi oc firi oss SD 5: 606 ( 1346) . " kärþe sina nöþ ok siala vaþa for andree " Bu 135 . " klagar husbonden thz forre wärkmestarom " SO 6 .
4. 3)för, inför, i någons uppfattning el. ögon. at han haui . . . firi gudhi ok mannom hedher KS 12 (29, 13) . " är thetta wisselika sant för gudhu " ST 44 . tholike äru for minom son orätuisare än the som han dömdo Bir 1: 113 .
5. 4)för, ss. föremål för någons tankar, verksamhet, val el. dyl. hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum SD NS 2: 11 ( 1408) . swa lenge han thz arbeydhe fore hender haffuer SO 154 . nar han hawier doma älla nakir högh thing fore sik Bir 3: 304 . " thesse twe wäghane tekna got ok ont hulkit fore människionne är ok j hänna frälso siälfwalde är at vt wälia hulkit hon hällir vil " ib 1: 215 .
6. 5)för, under påtryckning el. påverkan af, genom vållande af. skipit gik for vädhreno (dref för vinden) KL 174 . " stenen veks for benom som vaks for insighle " Bu 166 . " rymdo for ianom " ib 175 . " at fly for honom " Bir 1: 50 . " wäghia for eldenom " ST 327 . " skulin i falla fore idhrom owinom " MB 1: 377 . " war herra skal läta thina owinä falla fore thinne hand " ib 427 . " han bleff for mina hand död " Va 13 .
7. 6)för att beteckna det hvarför man är blottstäld el. hvaraf man är nära att träffas: för. wi liggiom badhe fore dödhin saar Al 2015 . " lagh för dödhenom " MB 2: 301 . - för att beteckna det hvarför man råkar ut: för. mannin vardh for konungx wrede ok for dom Bil 615 . " wardh . . . for sins bonda hati " ib 834 .
8. 7)för, i vägen för, till hinder för. hieggo fore honom en brota RK 1: 3122 . - för, för att utestänga. lukte sinom port for ambrosio Bil 641 . " aterlykkia hymerike for forbannadhom " Bir 1: 123 . - för, för att bereda väg för. gud vägade sielffuer for hanom tär RK 2: 8750 . " the läsa fore honum op all thera dör " Al 1777 . Bir 1: 123 . lypta stenin af graf förrinne for os Bo 224 . Jfr 10.
9. 8)vid jämförelse: framför, mer än. som hona swa mykyt älskadhe oc enkannelica for alla the ther skrifuadhe finnas vitiadhe Bo 227 . " älskadhe hon ödhmiukt for allom androm " Bir 3: 148 . " the älskade thz for silff ok gwl lMD (S) 278. solin är for stiärnor skär " Iv 1787 . fore alla the riddara nu äro til thän priis iak honum gifua vil lib 1791. viliande hafua hedhir oc fordeel for androm ok ouir andra MP 1: 306 . " haua the litit for (företräde framför) thöm som lifua i kötliko liuärne " KL 196 . - vid komp.: framför, i jämförelse med, än. sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis Bu 100 . " for alla wärlina han bätre är " Al 6020 . Bir 2: 278 . - vid super.: framför. iak är the vlasta quinna een fore alla the som sool a skeen Iv 2650 .
10. 9)för att beteckna det son någon förestår el. råder öfver. för, i spetsen för, öfver. mannin skullle wara som höffdhinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlo MB 1: 97 . " the som fore bergheno sculu standa " PfN 135 . " rathä firi rinino " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). räþ for mangom romara landom mz vald Bu 533 . " tha jak sat for rät j dom " Bir 2: 334. for laghmandzdom sitiande i östrogötlande a . . . yuars niclissons veghna BSH 2: 66 ( 1339) . skilia fori feest SD 4: 618 ( 1338) . ib 2: 279 ( 1299), 381 (1303, gammal afskr.). skildä forä fastum ib 3: 37 ( 1311) . 10) för, till förmån för, till hjälp el. skydd för. haua före sik ok sit härskap al tarwa hus KS 41 (105, 44) . " baþ santillus for hanom " Bu 57 . " at stridha for cristna män " Bil 260 . " faþeren böþ sik vndi domen for syniom ok sonen sik for faþeren " Bu 170 ; jfr II 7. wagha sit liiff for hänna liiff Bir 1: 50 . hwa svara för thässa siälina älla hwa är hänna hiälpare Bir 3: 219 . " suara firi han " Bu 20 . " mz godhum hugh scal liak swara for mik " KL 170 . " borghadhe for han " ib 286 ; " med af. på de tre senaste ex. jfr 17. at jak skulle blidhca min son for världinne " Bir 3: 82 . arpþä . . . först for malsäghändanom, ok siþan for konunge SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). for (till gagn för) the aff husit munde thz ey wäre RK 2: 6151 . - för, till skada för. the göra opteleka bathe for mannum ok almänning stadhlikär geengangur SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). drap for hanom mykyn mogha Bil 866 . thet forscrefna goz . . . for klostreno quälia SD NS 2: 26 ( 1408). 11) om tid: för . . . sedan. aff thy thrä. som bort war kastat for hundradha aarom Bil 87 . KL 170 . Gr 291 . ST 44 . VAH 24: 323 ( 1454) . at the jordh köpt war for femtighi aar SD NS 1: 141 ( 1402) . " hafdhe iak för langan tidh warit i closter " Lg 3: !SYNS_DÅLIGT?. Di 212 . SO 144 . - sedan, sedan . . . til baka, under. vitande thik for mangrom arom (ex multis annis) vara thässa folksins domare KL 170 . 12) för att beteckna grund, orsak: på grund af, för, för . . . skull. flyþo (the) firi hans buþi Bu 137 ; " jfr 5. äntigia giffs nakrom nakar gafwa for (propter) kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte älla for ödhmiuka thiänist Bir2: 204. han for sändes först for trone " Bu 397 . " for hwi vilia the idher at bränna " Iv 2662 . " sagdhe hanom af for hwi han var thijt sändir " Ansg 227 . " fore thy kallas hans siälffs ordauärk iärtekne " MB 1: 293 . " for þy böte guz son hans brut a träno " Bu 139 . " firi þät mäst nutum vi þina naþe " ib 76 . " lfiri þässa sak fik ioakim blyght " ib 3 . vilde fara til hans for läkedoms sak KL 191 . for gudz skuld ST 77 . " firi frändzsami skuld " SD 5: 606 ( 1346) . " for þän skuld at vi for riksins ärindi skuld . . . gitum egh syälue när varit " ib 605 . " gaf sik guþi skyldogan firi sina synde " Bu 8 . " han fik braþa guz hämd firi folsko deruç " ib 15 . " skripta sik for löska läghe " ib 171 . " vm tu näpse ella snygge nokrom för odyghde hans " KS 24 (60, 26) . " ey afunna androm lof ellr godha fräghd firi godha gärninga ok dyghdelik åthäue hans " ib 25 (62, 27). skämmas oc blyias fore thera villo Ansg 207 . " pylatus dömde han for andra manna bön " Bir 1: 113 . " grät for söt aminnelse sins sons " Bu 12 . " gräto baþen firi fäghins funde " ib 13 . þakaþe marie . . . for hänna naþe ib 25 . " giva bloþ firi var värk " ib 76 . " skal all iordhin wara forbannath for thina gärning " MB 1: 161 . " sum for sin alder latäs bort af warre thiänist " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu fori therä sial oc minnä ib 5: 293 ( 1344) . " sagdho mik wara flatan dara fore min dödh " Bir 1: 92 . for then vilian är han j helso hop ib 3: 18 . dömdes mekel görelle saker til iij mark för auerkan BtFH 1: 128 ( 1464) . ib 129 (1506) o. s. v. for hwat fallom han skal ingaa j klostreth VKR 81 . " bära j synom mantlom een hwitan cirkil for (till minne af) fyra kännefedhrena " ib 70 . - for þy at, derför att. firi þy at þe äru langt borto SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - ty. fore thy at aff henne skal födhas gudz son Lg 33 . " rädhins ey, fore thy at wi formaghom wäl, at vnderwinna os alt lthz landith " MB 1: 401 . " for thy el. for thät, med underförstad at, derför att. for thy thz ey warä ma " Va 40 . " fore thz han giorde kyrkionne amtoth " RK 1: 861 . Di 56 . ib 70 . - thy. thz ma ey heta iärtekne, for thy thz matte samuledh wardha aff natwro krapt MB 1: 293 . " for thy (namque) han var i sinom barndom rörder af thom hälgha anda " Ansg 177 . - för att utmärka att ett begrepp står i grund- el. orsaksförhållande till ett annat; för till. awund är grund fore alt swik Al 2591 . - för att uttrycka bevekelsegrunden: för, af. ref sik ha af höþpe for harme Bu 504 . " thz görin i alt for eth haat " RK 1: 2128 . 13) för att uttrycka syftemålet el. afsigten: för. han haþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folke firi guz heþar ok varra fru Bu 11 . " sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn " Bil 717 . " rädh han ey thz fore godho (i god afsigt), eller mz godhom hugh " MB 1: 261 . RK 1: 953 . " hwlkin swen som fore lön tiänar " SO 6 ; jfr II 8 . 14) för att uttrycka hindret, orsaken hvarför något icke sker el. icke bör ske el. sker endast med svårighet: för. gat ey talat for vmäghne Bil 117 . " the formatto ey at fara älla framgaa för hans thiolik " Bir 1: 243 . " formate napplika andas fore wärkenom " ib 269 . " honom tykte thz ey radh wara at man säter dagha for mange hästa " RK 2: 5391 . 15) för att beteckna det som förorskar fruktan: för. rädde for iuþum Bu 166 . " the rädhas fore dödhin " Lg 39 . fruktade biscop frankart for konungsens wrede Va 4 . then piltin konungen fryktadhe fore ST 325 . 16) för, emot, från hon baþ han göma sik firi gramenom Bu 28 . " göme sik þät bästa han ma for sinum owinum " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ther ey göme sik sieluan firi osidhom KS 48 (122, 52) . tik göma för alt thz ilt är ib 22 (53, 24). sik . . . wäria firi allo thy them må skadha ib 4 (7, 4). haua wärn ok sikra wärio firi ouenom sinom ib 57 (142, 62). til wärilse för eld ok allan brådhan wådha ib 85 (209, 94). þa frälsä garþen bryggyzona firi byjä giäldet ok bakara huset bakarin SR 34 . " ij ärin frälse fore (från) allom skat " Al 1142 . " enkte mästarscap kunne hiälpa for the sottinne " KL 366 . " thz doger ffore örna wärk " LB 2: 49 . " thz er goth ffor hoffuidh wärk ib.ib 33, 34 o. s. v. 17) för, med afseende p. louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þäinst " Bu 3 . staar jak fornämdha beincth skalla til, läpthr thet herra haraldh honom sagdhe, for alle til thalan ther honom röra kan, ath thaka sith landhgille op SD NS 2: 36 ( 1408) . " the swaradho engin wara vissan for misfallum " Bil 610 . " är jach sak löss för hans dödh " Di 259 . lijgge ogijllder badhe firi kirkiu oc konunge SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . " þiäne hwar firi sik " ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " böte þre örä firi hwarn stigh. som honom brister " ib 638 ( 1347) . " swara för hans ingangh gerd ok skoth " SGG 128 . " fore hänna wärk vil iak ey swara " Iv 3225 . - mykin man for sik, betydande man. som är mykin man fore sik MB 1: 205 . - minne man for sik, ringare man. är thz minne man fore sik MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 . EG 63, 66 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). 18) om tid: före (i hvilken betydelsen bruket af ack. är det normala, jfr II 5). som ther hafdho länge varit for honom Pa 17 . 19) såsom, för (vid hvilken betydelse bruket af ack. är det normala, jfr II 9). vitin thz for visso Bil 831 (i detta uttryck är dock visso kanske snarare att fatta ss ack. af vissa, f.). för sanna sagherr jach thegh thz Di 238 . " iak agher for sanno (i sanning, för visso) vara idhar vin " Fr 188 . II med ack.
11. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse tiil närheten af ett föremåls framsida: för, framför. en suartar hundar bar hans hand in for borþ Bu 182 . " fiollo for fötar sancti tome ib. - bildl. sädiande (för sätiande) sina syndir fore sin öghon " Bir 3: 328 .
12. 2)för, framför, på. skref . . . bref . . . ok satte firi (sc. þät) sit insigle Bu 29 . " inzighle . . .(näml. at) sätiäs for thettä bref " SD 5: 293 ( 1341) . ib 568 ( 1346) . fik handum for swärdhit Bil 314 . " läggiande händrina korswis for brystit " Bo 206 . " kystä henne for hennes mwn " Va 55 .
13. 3)för, inför. " han kom firi riddaran sialuan " Bu 7 . " kallaþes firi biscop " ib 27 . draghin firi dom ib 30 .
14. 4)för att beteckna att något göres till föremål för någons kunskap el. tankar: för, þet er for oss komit (vi hafva erfarit det) SD 5: 605 ( 1346) . " skalt tu . . . lata alt firi hug thin, thet til må koma " KS 21 (52, 23) .
15. 5)om tid: före. firi domadagh Bu 15 . stolþo . . . vp firi sin regholo tima ib 22 . " fäm natom fori iula nat " ib 190 . for mina til quämd j kötlike natur Bir 1: 44 . alt annat thz konunga före mik (d. v. s. före min tid) haffua idher fördragit MB 2: 247 .
16. 6)om tid: för, för tidrymden af. thz han napplika haffde daghen för (för för daghen?) leffwa mz äpther sinne nödhtorfft Lg 3: 703 .
17. 7)för, i stället för. som firi han scal þyänä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). lata for thik sit liiff ST 471 . " loth sik säthia j häkto oc iärn for han " ib. " deldo länge. hua för annan hängia skulde " Bu 170 . " lekfolket . . . callar kyndelsmesso fore candelmesso " ib 8 . " þin pina var min skuld for ängha þina (d. v. s. under det att du intet förskyllat) ib 73. hwa som äi bereþe sin afraþ i þässom timom. þa gyälde tu for et " SD 5: 639 ( 1347) .
18. 8)för, i utbyte mot. iak haffuer latit . . . niclisse benedictsyni alt mit godz i leribo . . . firi fira sin tiwgu mark ok hundradha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). gijlt nöött agher bonde sälio för tolf örä ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). jak hauär saalt eet örtoglann[d] jorþ . . . fore fult värþ ib 6: 1 ( 1348) . " halfdelen skal han köpä af honum fore fult wärþ " ib 5: 637 ( 1347) köpa han fore fulla päninga MB 1: 203 . " taki fult lfiri sit arwþi " SD 5: 637 ( 1347) . " scal han arwþä aar firi mark hwariä " ib 479 (1345, nyare afskr.). jak . . .gaff mith mödärne . . . fore halppth hänne fädärne ib NS 1: 594 ( 1406) . " te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild . . . at nokor miste orätlika godhs sit " KS 69 (169, 75) . wilde for engin thing (för intet pris) lata at läsa hwarn dagh at minzsto ena aue maria KL 61 . " kännis jak . . . mik hawa byth mädh . . .frw gretho, abatisso i risabärghum ok cuntentone samastadh mith goozs . . . fraa mik ok minum arwom ok vndhir klostriht . . .fore klostir gosith ligiandhe i rudskogum " SD NS 1: 216 ( 1403). hafua giort eth byte jordh for jordh SJ 74 ( 1437) . " gifwa oc skipta världinna for himerike " Bir 2: 205 . " mannin salde diäflenom gudhelikit arff takande ther fore litit äple til vidhirskipte for äuerdhelican losta, forbudhin kost for lifsins trä, fals for sannind ib. löna wäl jlum oc göra gotfor ont " Bil 104 . abs.hanom swa goth gooz fore i sama stadh at liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) .
19. 9)såsom, för, till. böþ mik haua þik firi son ok þik mik firi moþor Bu 13 . hänne mik for fanga gifua Iv 1366 . " hioldo eld fore gudh " MB 1: 5 . " reknande min ordh oc mina gerninga for änkte " Bir 2: 25 . " war räknadh för the qwinno som nw kallas en söta roos " MB 2: 5 . " han dyrkadhis fore örlöghis ögudh " ib 1: 68 . " hawith warthem fore mwr " ib 317 . " liifs trä war them fore främpsta födho " ib 99 . se þem barnom þe sama morghonäf för möþärne oc ey til fäþerne SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). tesse for:ne two forssär skole bliffue fore konungex adrär VAH 24 . 325 ( 1473). een gardh . . . som ligger fore syw flerdhungx attunga jordh SD NS 1: 466 ( 1405) . älskadhe han for sin son Bir 2: 103 . " forlätos honum alla the sakans som thw hafdhe scrifwat for synde " ib 3: 266 . " scal wtskilias aff conunentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio eldlir lärdha " VKR 44 . " cristus wart . . . antwardadher . . . aff fadhrenom for gaffuo " Su 314 . thet ma jac sighia forsant 2: 6266. sighir iak thik foruist Bir 1: 22 . " hon veet for sant ihesum vara rätuisan " KL 381 . " ij skulin wita fore rätta san " Al 3089 . " with thz for fulla wissoLg3: 136. haff thetta för stadogha visso " Su 168 . " för eena hudh the them wth tande " ib 3: 703 . " haffde han än betalath hwndradha gyllene före skiplön Pm XII. böthe eena mark wax for sith withe " SO 71 . " är funnith ok stadhgath fore een reth " ib. " sittia fore olderman " ib 186 . ib 191, 194, 195. saato fore borghamästarä SJ 1 ( 1420) . scole tiene til een tiid ffor läringhe SO 121 . ib 191. arbeide eller boo ffor screddere ib 122 . annames fore full broder ib 146 . " iak skal thik häldre fa hänne forfanga (för for fanga) " Iv 4650 . ib 4658 . " han stonder her for en fonge " Di 204 . ib 50, 302 . hylla hanum for sin herra ib 6 . ib 7, 11, 29 . RK 3: (sista forts.). 4280, 4646. the togo tha alla mz et raad sampson for (till) sin höffuitzman Di 6 . " waar her fortydendhe, ath edher werdoghet waar personligha i danmark " FM 490 ( 1510) . 10) om, angående. hwa thik aminnir fore theförsta sorghena Lg 43 . ib 44 . - för, angående. hwa sum andrum giuär skuld firi twasalu SR 18 . " skyller myna kara företh " BSH 5: 573 ( 1517) . 11) i eder: vid. sworo for thz helge blod RK 2: 7736 . 12) förmedelst. med. en vinskapir är for hulkin (qua) mannin älskas ey vtan for thesse wärldzliko när uarande thingin Bir 1: 277 . 13) i distrubitiva uttrck: för. vthan at han thz vpfylle epter sijn stempno dagh dagh for dagh swa mang han forsumar SO 67 . 14) omskrifvande dat. efter hvat i det äldre språket: för. huath sybrett haffwer warett för en qvinne RK 3: (till. om Chr. II, red. A) 6274. jak screff eder till . . . hwad for en jak haffwer till granne BSH 5: 381 ( 1510) . III med gen.
20. 1)vid rumsbestämningar: för, inför. hon kom tha for retta tär RK 2: 9490 (jfr Mht. vor gerithes, se MüllerZarncke, Mittelhochd. Wörterb. 3: 373; trol. är dock förbindelsen for rätta framkallad af uttrycket til rätta.) wart hanom sacht före rätta at han schulle sökia syna betaling i then sama garden SJ 261 ( 1457) .
21. 2)vid tidsbestämningar: före. thz skedde tok ey för thes än (förr än)mekelbergh lagde till stigsnes RK 1: (sfgn) s. 181 (jfr Mht. vor des, se Müller-Zarncke, Mittelhochd. Wörteb. 3: 373; Lexer., Mittelkochd. Handswärted 3: 458; kanske har dock förbindelsen til thäs föranledt för thäs). B) adv.
22. 1)framtill. " vmkring sat badhe bak oc fore oc a badha sidhor mz dyrom stenom " Gr 322 . han hade et gulspan for i sin filthaat RK 2: 8861 . Bir 2: 43. MD (S) 222 . MB 2: 340 .
23. 2)adv.förr,förut. flughertan nattum äptir ok flughertan nattum firi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " konung hakon bleff ok tha döder fore (näml. hade dött) konung erik " RK 1: 4525 . mz drötning dorotee . . .som konung cristoffer hafde foor ib 2: 7940 . " görin swa äpter som iak göre före " Al 5069 . - (?) tokth är eth hälokt oc höffwidzliket liffwerne oc omgängilse, i hwilko lithet är före at fly syndher . . . wtan jämwäl astwndar sik i allom dygdhom olastelika oc ostraffelika bliffwa LfK 72 . C) konj. (jfr for ss prep. I 12 samt for at). emedan. dömes lauris oys sak ti XL m. for han ful i annars mans tal BtFH 1: 130 ( 1506) . RK 3: 287 . thenna herrane worde oc mig mislynthe före iag them ey slott oc stor förläning wnthe ib (sista forts.) 5266. SO 206 . - ty. hälge ären i som ären wilielike fatike, för idhart är hymerikes rike LfK 23 . Vanligen sammanskrifvet med följande ord nyttjas for vid adj. och adv. förstärkande i bem. för, allt för (jfr of-), se fordiörver, -fter, -gamal, -godher, -langer, -mykin, -när, -starker, -svar. Ss första sammansättningsled nyttjas för öfrigt for i sht i de för prepositionen under I 7, 8, 9, 10. II 1, 5 och för adverbet under 1, 2 angifna betydelserna samt vidare för att uttrycka en förstärkning, dels (i sht vid adj. och adv. ) med bem.: mycket, ganska, i hög grad, se forbarþer, -fast, -gamal, -mykin, mäktogher, -prisadeher, -sara, dels med mera allmän betydelse, se forargha, forbanna, forbidha o. s. v.; ett aflägsnande se forbidhia, fordriva, forstyra o. s. v.; en förändring el. ombildning, se forklädha; ett hindrande, upphäfvande, förlust el. förverkande, se forbiuþa, forgöra, forväþia o. s. v.; skada el. förderv, se forborgha, fordöma, forfang, forfara o. s. v. Jfr bak-, fram-, hvar-, här-, nidhan-, nordhan-, ovan-, sunnan-, þär-, ut-, utan-, ute-, västan-, östan-for. I förbindelse med en följande partikel bildar for uttryck, som brukas ss prep., adv. och konj. - for at (foreat. fore aat foreaat), förut gak . . . thu then wägh äpte hono wm hwlkin thin brwdhgomme gik foreat Ber 128 . " litith foreat är skrifwath " ib 140 . " twa aff them komin fore aat oc twa eptir aat " VKR 26 . " iak vet al thingh fore aat " Bir 1: 213 . " hwi spadho prophetane swa langt fore aat af koma skolande thingom " ib 97 . " thetta sigir iak idhir foreat " MP 1: 161 .
24. 1)utom, utanför. " hon lagdhe sin skin för vtanthz tiadld " Iv 2008 . Di 20 .
25. 2)förutan, utom, jämte. wikten aff örna guldzringana . . .var twanda oc lvij hwndrat siclar j gul wikt, för vtan annar margskona prydilse oc clenodia MB 2: 95 . PM LX .
26. 3)utom, med undantag af. han drap alla syna brödher för wtan then yngsta MB 2: 96 .
27. 4)förutan, utan. MD 19, 20 . Iv 2686 . " huilkom som vari loff oc hedhir forwtan ända " Ansg 257 . II med gen. thäs mat thu häldre for vtan vära Iv 4064 . - Jfr thär forutan.