fafänga1
(substantiv)fsvm--fafänga..nn.1fåfänga, fåfänglighet, flärd. gaf ower världinna fafängo Bil 596 . VKR IX . vm vändas fran afgudha villo ok fafängo KL 157 . alt thz i världinne är. är enkte vtan fafänga ib 360 . hwi takom vi faängona for sannindina Bo 37 . ib 17, 95, 139, 165 . Bir 1: 334, 3: 321 . "
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)fåfänga, fåfänglighet, flärd. gaf ower världinna fafängo Bil 596 . VKR IX . vm vändas fran afgudha villo ok fafängo KL 157 . alt thz i världinne är. är enkte vtan fafänga ib 360 . hwi takom vi faängona for sannindina Bo 37 . ib 17, 95, 139, 165 . Bir 1: 334, 3: 321 . " lät aff alt kalz oc fafänga älla fafänglikhet " Su 232 . " onyttelika swäria vm gudh for hwaria fafängo (lappri) " ST 63 .
- 2)fåfänglighet, förgänglighet. i hwarghie creatur som wndi himnenom är, ok wndi ligger fagängo Ber 221 .