förning1
(substantiv)fsvm--förning..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
förning, det som föres, skänk, gåfva. ey ma bruþgumi flere förningä förä sinne bruþ
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
fyrning L. -ar), förninga fä forneghä- )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- förning, det som föres, skänk, gåfva. ey ma bruþgumi flere förningä förä sinne bruþ SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " presenteradhe os aldre tholka gafuo oc förninga " KL 411 . " j blandh andra förningh hafde han mz sik fornempa fru gitzsles gulkrona " Lg 3: 545 . Jfr raförning.