daghþinga1
v.(verb)fsvm--daghþinga..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
förhandla vid till viss dag utsatt möte, underhandla. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
daktinga RK 3: 1244, 2034 . dachtinga: -ade ib 2: 1088 . dägthinga: -adhe ST 328 . dägthinga: -et SD NS 2: 191 ( 1409) . degtinga . dektinga RK 1: (sfgn) s. 181 . dechtinga ib 2: 45, 51 ; -ar ib 1394 ; -adhe ib 1774 ; -ade BSH 4: 13 ( 1471) . dechtinge RK 2: 226 . dechtingia ib 1664 ; -de ib 2: 1398 . -ar , -adhe , -adher . impf. dechtingde RK 2: 1398),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- förhandla vid till viss dag utsatt möte, underhandla. " tha daghtingado the langa stund " RK 1: 4316 . ib 3388, 2: 51, 1664, 1774 o. s. v. BSH 4: 13 ( 1471) . - genom underhandling utverka el. förskaffa. " dagtinga them fridh " RK 1: 964 . ib 1128, 2: 226, 3962, 8358, s. 343. - genom underhandling afhända. " wid lydna forböd konungen tha them ey degtinga hanom norge fra " RK 2: 8154. - öfverenskomma. " at wi mäth biscopom, riddarum oc andrvm wälbrunum mannom . . . hawom daghthingat oc owerens draghet " BtRK 32 (1359, orig.) . alt thet halda som var bref sighia ok som daghthingath är HSH 19: IV ( 1359). äpter thy thet daghthingat är SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 2: 191 ( 1409), 324 (1410, samt. afskr.). ther wr tha dagtingat swa at thz skulle i en dagh staa RK 1: 2810 . ib 2: 1088, 1420, 3275, 6163 o. s. v. Lg 3: 293 . dagtinga, ingå stillestånd. tha wart dagtingat ok takit j dagh RK 1: 940 . " wil hertoghin dagtinga med jder " ib 3388 . ib 2: 2515, 3261, 4430, 4617, 7652, 7655 . ST 338 . " at her birge hade degtingat saa (ingått stillestånd på sådana vilkor) " RK 2: 7685 . ib 1100, 7689, 7782, 9575 . - förlika, bilägga. daghthingadhis all fornempda stycke slät i mällen thöm SJ 63 ( 1436) . - medla fred, utverka nåd. iak skal for thik daghtinga mz konunge Bil 615 . " the daghtinga tha bäzst for domarenom tha som vidh thorf " ib 616 . KL 319 . - vara verksam på ett medlande eller förenande sätt, åstadkomma eller underhålla förbindelse. gik daghþingande mällan sin härra ok andra martires Bu 522 . - daghþinga sik af, vid fästnings uppgifvande betinga sig fritt aftåg. han dechtingar sich aff j samma stund RK 2: 1394 . ib 1398 . Jfr afdaghtinga. - daghþinga sik bort, = daghþinga sik af. somme dechtinga sik borth mz harnisk och haua RK 2: 45 . - Jfr fordagthinga.