däggia1
v.(verb)fsvm--däggia..vb.1dägga, gifva di. som barn mz hornspena deggias RK 1: (LRK) s. 221 . "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- dägga, gifva di. som barn mz hornspena deggias RK 1: (LRK) s. 221 . " degdis mz en horn spinä som annat barn " PK 230 . - refl. däggias, klema med sig, lefva i maklighet och vällust. ey är quämelikit älla loflikit at thiänaren däggis hwar han seer sin herra swa mannelika stridha Su 396 .