bortganger1
(substantiv)fsvm--bortganger..nn.1bortgång, aflägsnande. äftir min bortgang KL 165 . "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- bortgång, aflägsnande. äftir min bortgang KL 165 . " nar han seer enna thera fal ok bort gang fran honom " Bir 1: 87 . - bortgång (ur verlden). äpte min bort gangh oc dödh MP 2: 85 .