bortfärþ1
(substantiv)fsvm--bortfärþ..nn.1bortfärd, bortresa. Bo 22, 177, 222, 244 . MB 1: (Cod. B) 549. KL 358 . "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- bortfärd, bortresa. Bo 22, 177, 222, 244 . MB 1: (Cod. B) 549. KL 358 . " bortärþ af landi " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).