Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
bonde1
(substantiv)fsvm--bonde..nn.1Andra poster med uppslagsordet »bonde» (homonymer och kompletterande band):
Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (26)
bönderbönderebondrenbondabonda byrbonda drängerbonde drenghbonda godsbonda härbonda klädhebonda konungerbonda laghbonda landboebonda luterbynda loterbonda läkedomberbonda markbonda skatterbonda skorbonda skuldbondeskuldbonda sunbonda talbonde-bonda thingbonda vin
Modernt förklaringsstöd & snabbglosa✓ Kurerat förklaringsstöd
Snabbglosor:
bondefri jordägarehusbondeodalman
Fri jordbrukare och hemmansägare med fulla medborgerliga rättigheter och tingsrätt i medeltidssamhället.
Pedagogisk formnot
Svagt maskulint substantiv. Oblika kasus böjs med -a: ack./gen./dat. bonda, plur. bönder/bønder.
Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.Uppdaterad: 2026-10-16
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. nom. och ack. bönder . böndere RK 2: 664, 669, 676, 688, 691, 693, 700, 728, 739, 832 . med art. bondren FM 501 ( 1510) . böndren ib 215 (1504), 533 (1511). gen. bonda . bön[d]a Bu 188 ), bonda byr , bonda dränger bonde drengh ) bonda gods , bonda här , bonda klädhe -klädher ) bonda konunger -kwng ) bonda lagh , bonda landboe -landbo ) bonda luter bynda loter ) bonda läkedomber , bonda mark , bonda skatter , bonda skor , bonda skuld bondeskuld ) bondasous? bonda sun -son ) bonda tal bonde- ) bonda thing , bonda vin -wen )
Källans artikeltext (7 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)bofast man, jordbrukare, bonde. " jak yrker ey jordhina swasom bonde älla akarman " Bir 3: 366 . " skal bonden dyrka hona (jorden) " MD (S) 282 . " bondhen skal ärffwode mz sina dränga " ib 286 . " ey komber hwetit j bondans binga vtan thz wardher för thrystit ok bart " Bil 426 . bondin hawir hardha axlar Bo 134 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara ib 376 . - bonde, i motsats mot den som tillhör annan samhällsklass. thön almoghr äru bönder oc köpmän ok alrahanda gärningesmän KS 76 (187, 83) . mäth biscopom, kärkom, riddarom ok swenom bondom ok köpmannom BtRK 33 (1359, orig.) . ey äru bönder skylloghe at göma allan then hofsidh oc tokt som han (konungen) biwdher sinom bätzsto mannom oc nästom oc hemelikom thiänisto mannom oc swenom MB 1: 452 . " en riddare hawer meer ärwodhe oc mödho i örlögh . . . än margher bonde oc är tho ärlikare riddara rättin än bondans " ib. " bönder ok hoffmen " RK 1: 4453 . " hoffmen ok bönder " ib 4500 . SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) , 5: 375 (1344, nyare afskr.). ss tillnamn. " pätar bondde " SD 6: 180 ( 1350) . " roricus bonde miles " ib 183 ( 1350) .
- 2)jordegare. bondom och landbom SD NS 1: 623 ( 1407) . FM 23 (1389, nyare afskr.).
- 3)landbo, hälftenbrukare? jac skal jnthe aff sköffla fraa bondanom aff then helfthedelen som jac skolle hafft met bondanom FH 5: 20 ( 1463) .
- 4)husbonde, värd. " alt þätt þe fingo a tomptinne aaf bondanum " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " tha rönthe bondhen hwadh gesth han hadhe fangith " Di 282 . Fl 573, 583 .
- 5)handtverksmästare. ther blifue lerjungen i bondans mynne SO 85 .
- 6)äkta man. SD 5: 293 ( 1344) . adriani husfru spurþe sin bonda fangen Bu 519 . ib 4, 30, 187, 188, 504 . Bil 109, 244, 480 . MB 1: 184, 222, 371 . KL 53, 140 . MP 1: 37, 40 . Bir 1: 207, 281, 2: 165, 253, 3: 225 . VKR V, VIII, X, XVI, XVIII . Fl 34, 889 . Va 10, 45, 53 . Di 226, 230, 236, 237 . SO 27, 151, 203 . Ber 77 . Gers Frest 33 . giftir bonde Bil 590 . förgöra hennas man oc äkta bondha Lg 3: 666 . " ouergaff syn eigen man ok bondha " ib 550 . - Jfr afgärdha-, almännings-, frälsis-, fulgärþa-, hus-, land-, odhol-, skat-, skatta-, sokna-, undir-, utgärdhis-bonde.