afgiäld1
(substantiv)fsvm--afgiäld..nn.1Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-gäld SD NS 1: 71 ( 1401), 126 ( 1402). -gäldh SD NS 1: 127 ( 1402) . -gield: -gieldum BSH 1: 165 ( 1376) . -geld SD 4: 749 (1430, nyare afskr.). -gäll: -gälleno Bo 148 . -giell: -giellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . -gel SD NS 2: 311 ( 1410), 454 ( 1411). -gell: -gellit SD 4: 100 . -geel SD NS 1:47 ( 1401). agäldh SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)afgift, utskyld; särsk. afrad, årlig afgift som landbo el. den som bor å annans jord betalr till jordegaren. hulken aff bärs mannomen som nogro bygning opbygger i annars mans skogh giffwi äghandenom tuhundrat järn til arligit affgield SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . " fira attanga halft anath spanz affgeel mindra " SD NS 1: 47 ( 1401) . " xviii spanna affgiäldh iordh " ib 307 (1403, afskr.). ib 71 ( 1401), 98 ( 1402), 633 ( 1407). 634 ( 1407). 635 ( 1407) o. s. v. fyra örtoghna afgäld hwart aar ib 535 ( 1412) . SD 4: 100 Se vidare Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 85, 253, Jfr härads afgiäld.
- 2)inkomst (af jord), afkastning. at wi ald godzen beskedhelika ouerlaght hafwm . . . eftir affgiellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . " swa goth goz i swa godho läghe meth swa mykit af gäld i gen ther fore widherläghia " ib 126 ( 1402) . ib 127 o. s. v. BSH 1: 165 ( 1376) . " liknilsin af vingardha örkiaromen som herrans thiänara . . . drapo nar the komo äpte afgälleno (pro fructibus) " Bo 148 .