ORDBOK · ÞING (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

þing1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--þing..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »þing» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (29)

thyngalltingsmasweninvanlsakerfloresthinga malþingariþþinga timarþings dagherþingsdomiþings falthings fiskeþingsfriþerþingsgangathings gardhertingx gordherþings giäldthings malþingsmänþingsstaþerthingxstadherthinxstadherþings stämnathings taltings taallþings timethings viteþings vägher
Modernt förklaringsstöd & snabbglosa✓ Kurerat förklaringsstöd
Snabbglosor:
tingdomstolrättssammankomstfolkförsamling

Offentlig sammankomst för rättskipning och lagstiftande beslut inom ett härad eller ett landskap (t.ex. landsting, allshärjarting).

Pedagogisk formnot

Neutrum substantiv. Stavades ofta 'thing' eller 'ting' i yngre handskrifter.

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.Uppdaterad: 2026-10-16

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

thyng ) tholik thing , dylika saker, dylikt. all tolkin tingh framforo som skugge MP 1: 11 . tolik tingh sagdho the j heluite som syndadho ib. mot glömsko ok tholikum thingum KL 44 . ib 43 . - al þing (alting. alt ting), allting, allt. min nat hauar ängte mörk. vtan al þing (omnia) scina i liuse Bu 416 . Bir 4: (Avt) 177 . " konung erik wil jach thz slottet fa ä huru alting kunne ga " RK 2: 1069 . " all tingh sculo än faa godhan ända " ib 3: 1205 . " ath all thing skulu skällika göras " VKR 60 . " älska gudh ofwir alth tingh " Gers Frest 56 . - ängin thing, ingenting, intet. swa at ingin thing skilin thik fran hans älskogha Ber 148 . - for ängin thing, för intet pris, för ingen del. smaswenin . . . wilde for engin thing lata at läsa hwarn dagh at minzsto ena aue maria KL 61 . - mädh allom thingom, till alla delar, i alla afseenden. är louande mz allom thingom (per omnia et in omnibus), at gudh vilde sin thiänisto man mädh thenna vndarlico thingeno glädhia Bil 853 . - mädh ängom thingom, på intet sätt, ingalunda. man kunde mz engom thingom (mit geinem dink) han fran honom skilia ST 274 . -föremål, sak, ting. vanl. i pl. naar som nakor . . . nakrom sinom wardhnat, j clostreno staddom nakot thing giffwir, som är kläde ällir annat . . . som skipande är j bland widherthorfftog thing Bir 5: 10 . " friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring " MD 391 . " sidhane han hafdhe tha ätit. badh han bära atir thingin (res) " Bo 52 . " at brödhirne ellir hionin farin ey illa . . medh sinom klädhom, anbudhom. ellir androm thingom som them äru antwardhath " VKR 35 . " myn herre fik mik en litin ting atgöma oc thz är nw borte " Di 45 . " gör thu en ting oc jak et annat (ger þu einn lut en ec mun annan) " ib 46 . " om thet (repet) är af godhom thingom (d. s. v. goda materialier) wäl samansnött " KS 7 (15, 7) . " leta gudh wm ytra thingin (per ista exteriora) " Ber 199 . " skal iak atherkoma af ytrothingomen (för ytro thingomen) til indhra thinganna och wpfara af nidhro thingomen til himerikis thing ib. " ib 205 . " jak akta ängte iorþrikes þing " Bu 206 . " vm the thigghia mangh thingh (plura) til at fulkomna tholika bygninga " Bir 1: 362 . - pl. saker, effekter, bagage. flores . . . bödh sin thing til skipith föra Fl 628 . ib 1958 . RK 1: 4227 . " harnisk oc ting the saman lande " ib 2: 8925 . - hemelik thing, könselar, blygd. fik cham . . . se fadherisins hemelik thing MB 1: 173 . Se vidare under hemeliker 2. - Jfr drafls-, flätio-, hemil-, hemils-, himirikis-, midhal-, sma-þing, äfvensom alzþings, iorþrike. thinga mal , þinga nöti , se þingunöti. þingariþ , þinga timar , þings dagher , þingsdomi , þings fal things fiske , þingsfriþer , þingsganga , things gardher tingx gordher ) þings giäld -gäld ) things mal , þingsmän , þingsstaþer thingxstadher . thinxstadher ) þings stämna , things tal tings taall ) þings time , things vite , þings vägher ,

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)samamnkomst. the scriffuo oc sielffue alt radit om kring at the jo komo til thz tingh Rk 2: 8236. - ting, sammankomst af en menighet för allmänna angelägenheters afhandlande, i sht sammankomst för rättegångsmåls utförande; äfven ställe de en dylik sammankomst hålles. sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land ok bortfärþ af landi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). a þinggum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh ib 669 . " kyäre sik . . . a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs, þär han boor " ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). a förstä þinge siþan konungsins bref äru vpp läsin, äller a kyrkiostämpno, þär ey äru þing ib 480 (1345, nyare afskr.) . " vppa satto thinge " ib NS 1: 9 ( 1401). a sättho thingheno ib 58 ( 1401) . " niclis gottormsson hawer op budhit laghleka her a thingeno i wilskahäret quislo quärn " ib 183 ( 1402) . " han giordhe tha fult for sin fadhr badhe a thingom oc stämpnom " ib 2: 227 ( 1409) . " kumbär eþätakin a bysins þing " SR 13 . " hwar som ey orkar skipan sinne bivte opp a thinge eno oc andro . . . hafui bonde wald a tridhia tinge a legh at sälia hwem han will Tb 74. wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi j thy thinge som först swäria scal " ib 78 . at tridhiwngxmän wilia ey thing sökia ib 79 . " the ting atten sökia " ib. " komber ey domare till thingx then tidh thet halz " ib. " sidhan thingit war slitith " FH 2: 113 ( 1348) . koma til tings BSH 5 ; 118(1506). begintis tingith x (10) sloo och lyctades widh v (5) sloock ib. " nw klagar brodher pa brodher pa radzstwgu heller pa tingh ok ekke ffor allermanne heller j stempna " SEG 119 . göras ogildh bade paa tingh och stämpo BSH 5 . 304 (1508). een lagh sum iak vrätlikä gangit hafþe . . . ok goþe tolf men a þingge vgillþäu FH 3: 6 ( 1354) . " sänt thijt vissa budh medh mik uppa nästa thinget, ther iak (d. v. s konungen) skal thinkta " Ansg 227 . almogen stempdis tha till tingh MD 327 . " tha öpte a thingith marghin man " Fl 1730 . " the loto thargar stämpna thing ouer alla the bygdh ther var om kring ok togho han til konung ther " ib 1984 . " for husith loth han säthia ting som man pläghar i en ring " RK 2: 4072 . " ther helde iudhe eith maktoth tingh " MD 32 . " herodes sat a thinge kläder mz gulwäfium " Bil 112 . [dat[um wæstbo thing Sd 4: 611 ( 1338). BSH 5: 152 ( 1507) . - Jfr afkännu-, almännings-, biskops-, biärgs-, manna-, bonda-, boskaps-, bya-, disa-, ennät-, fiske-, fiärþungs-, folklands-, for-, hovuþ-, hundare-, hundaris-, härads-, häradhis-, höst-, iämlanga-, kirkio-, kyndil-, köp-, lagh-, lagha-, laghmanz-, lands-, luktar-, mal-, mantals-, prästa-, räfsinga-, räfsta-, rättara-, sam-, skat-, skogs-, skäp-, sokna-, somar-, säghnar-, thridhiungs-, var-, vinter-þing, äfvensom urþinga.
  3. 2)föremål för förhandling el. handläggning, angelägenhet; sak, ting, stycke. vanl. i pl. et märkelikt thing är nw spöriande MB 1: 463 . liknadhe hon allaledhis sin wilia gwdhlikom wilia. vt wäliande hällir ödhmiuklika thola al dröwilse til gudz wilia fulkomnilsa. än til nokrom sin thokka j nokro thinge (in aliquo) wändas fran gudhlikom vilia Bir 4: (Dikt) 268. at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit. äller rättsili SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " all þe þing. maal ok sakir. som j worom stafghä scriuaþ ok stadd äru " ib 5: 605 ( 1346) . " til sanna vitnysbyrþ oc fulkmilse aldrä förnäfndä þingä " ib 568 ( 1346) . " wälghändes þe þing mällän oss, swa som oss ok kronunnä vpp a gingo " ib 475 (1345, nyare afskr.). þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe ib. " flere män smittas i tholkom maalom oc thingom " MB 1: 463 . " þe þingh vilium vi här af vre fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth " Bu 6 . " the waro wiise men i book oc til all ärlikin thing " Lg 34 . " här mat thu märkia mang nyttelikin thing " Bo 10 . " fore thänkt ond thing tholas lättelikare " Ber 154 . " fore sed thing wndras ey nar the hända ib. thwngare äru the ond thing hwilkin ey ärw forethänkt ib. al bradh thing ärw hardh at bära " ib. " redh thit hiärta badhe til ond thing ok godh, ledh til aminne ond thing i godhra thinga dagh, ok minz godh thing i ondra thinga dagh " ib. " ofwärfar annars onda thing mz thinom godha thingom (tuo bono supera mala aliorum) " ib 119 . " lönlikin thingh skal man lönlika bära " GO 48 . " fatighx manz thingh koma ey aal sändir (non inopis votum subit vinica sumula rerum) " ib 599 . " kärlekin aff hwilkom scriffuat är, at han ey letar. the thing som hans gagn är, wndirstars, swa, at han foresätir almännelikin thing sinom eghnom, oc ekke eghin thing almänneliko gagne " Bir 5: 10 . " en tingh tha er komen for mik " RK 1: 2037 . " stor thingh (magna res) är at aldra thinga herra ok äronna konungir är forsmadhir " Bir 1: 221 . " licamlikin kostir hauir thry thing (tria) han tuggas först oc smältir annantidh görs han til änkte thridhiatidh mätte han ena stund ib 3: 60. til hwat nimbir mannin swa mang thing ib 229. at vita klok thing " ib. " komaskolande thing " VKR XII . " han talade mangh ryghelik thingh mote gudhi ok sagdhe thy j bland annor thing til sancta byrgitta o huru olikir ande är j thik ok i mik ib. ath til fälle af wrangom thyngom vtelykkins " ib 60 . hemelik thing, hemligheter, mysterier. vndirsta the hemelico thingin (mysteria) Bo 163 . Se vidare under hemeliker 2. - underlikt thing, under, underverk. at gudh vilde sin thiänisto man mädh thenna vndarlico thingeno glädhia Bil 853 . " tha gudz man var glad(d)hir mz thänna vndirlico thingom (randläsart: iärtekne) ib. "
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.