styng1
(substantiv)fsvm--styng..nn.1Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 2)styng, stingande, stickande, sticksår. ath han (ɔ den ihjälslagne) haffde . . . eth stingh vndir skulronn[e] moth hiärtat medh een kniff ATb 1: 272 ( 1467) . " hwggen dräpa ey swa offta som styngen. thy waapnen oc harnisket bär aff . . . men styngeth gaar gönom oc gör dödelik saar PMskr 127. 3) ställe där man blivit stucken (av djur). tå blandes thet (ɔ saltet) medh linolio, och ätikia bindandes pa stingitt (ɔ: skorpionbettet) PMskr 639 (senare avskr.). - Jfr stiung. "