sätia1
v.(verb)fsvm--sätia..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (43)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
sättia . settia . -sätia Prosadikter (Barl) 42. ssätiath ATb 3: 293 ( 1515) . pres. säter . säthir . sätter. pl. 1 pers. säthiom SpV 432 . sette Hist Tidskr 1: 400 (1508). refl. sätz GU C 20 (hand 2) s. 34. säties PMSkr 155 . konj. säty STb 1: 487 (1482, Burspr). säthi Mecht 65 . säthie Arnell Brask Biᴵ 22. pl. 1 pers. sette Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 555 (1501). pl. 3 pers. sätin Bjärka-Säby 353 ( 1370) , 354 (1371). setie STb 3: 165 ( 1494) . imperat. säth SpV 316 ; PMskr 439. impf. satte. sätt(h)e ATb 1: 95 ( 1458) , 173 (1462), 301 (1469); FMU 4: 458 ( 1476) ; Karl Magnus ed. Kornhall 43; Hel män 260 . sett(h)e JämtlDipl 166 ( 1412) ; ATb 1: 246 ( 1466) ; STb 4: 20 (1504). pl. 1 pers. satthom Skotteb 464 (147172, Kämn). saattom ATb 1: 41 ( 1455) . satho ATb 1: 14 ( 1453) . 3 pers. satt(h)o Arfstv 94 ( 1461) ; STb 1: 396 (1482); Skotteb 462 (1471-72, Kämn). satt(h)e Stock Skb 300 (1519?) Skip); Troj 25 . sätte Arfstv 95 ( 1461) . settleda Skotteb 383 (1462-63, Kämn). refl. pl. 3 pers. satt(h)os ATb 1: 48 ( 1455) , 115 (1459); JMPs 430. sattis ATb 1: 20 ( 1453) , 35 (1455); HSH 16: 90 (1527, Brask) . satis ATb 1: 4 ( 1450) . settes STb 3: 226 (1495). setes ATb 1: 5, 8 (1452). part. pres. sätiandes PMskr 702 (senare avskr.). part. pret. satter. f. set STb 4: 11 ( 1504) . n. saat (h) NMU 1: 106 ( 1428) ; SpV 29 . sät(h) NMU 1: 77 ( 1391) ; ATb 1: 51 ( 1455) ; STb 4: 223 ( 1511) . setthet FMU 5: 69 (1483, avskr.) . dat. n. sätte Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . sätne JämtlDipl 137 ( 1383) . supin . sat . satt STb 1: 51 (1476). sät(h) Svartb 208 ( 1396) , 212 (1397); ATb 1: 58 ( 1456) , 284 (1468); FMU 4: 455 ( 1473) . seth STb 3: 15 (1492), 92 (1493). seet SvKyrkobr (Lucid B) 148. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 21, 231 f.), sätia sik , 3) inlåta sig (i) giva sig (i), gripa (till). med pep. til. Jfr Sdw 2: 1312. *sätia bort , sätta bort, förlora (anakare). tha stthe iak eth ankar i qwika sundh bort ATb 1: 211 ( 1465) . Jfr sätia 28 samt bortsätia. *sätia fore , förelägga, ålägga, säther thöm fore ey koma starkare än . . . BSH 5: 20 (1504, H. Hadh) . sätia fram , 2) uppskjuta. sattom wi thet maalet fram SD NS 2 . 720 (1413). - draga ut på (tidrymd). thäntidh hon (ɔ Dido) bedhis til hustru aff konungenom aff libia . . . tha satte hon timan fram (paulisper distulit nuptias) nakra stwndh SpV 360 . 3) överlämna, hänskjuta. sattes thet (ɔ ärendet) fram for hans naasdhes behagh GPM 2: 33 ( 1511?) . - Jfr framsätia . . sätia in, 1) insätta (i fängelse). per . . . lot sätie en dreng jn för tywerij STb 5: 51 ( 1515) . sätia nidher , 3) nedstörta, avsätta. thu säther nider klarikka och officia Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . sätia til , 5) tillägga, tillfoga (ngt till len framställning). jak bidher tik at thu säth här til (pone): nakot, aff hedhninga bröllopom lok hionalaghom SpV 316 . - Jfr tilsätia. sätia sik til , 2) inlåta sig på, med. inf. ekke säter iak ok mik annarledis til ath sta tik y moth Gers Ars 12 f. *sätia til baka , *sätia umkring , sätia up , 1) sätta upp, uppsätta. - framsätta. Jfr Sdw 2: 1312. - uppsätta. bildl. ok tho är thz nw ekke som war, nar hon säthir dygdhenar op mothe lastomen (virtutes vitiis opponens), ok rätthir thz wilth faar SpV 135 . *sätia sik up , 1) sätta sig upp (från liggande ställing). atherkom siälen til lecaman, oc han som dödher laa j sina placio. oc skwlle wth bäras til graffwena, satthen si op allom aseande JMPs 416. sätia up a , ställa, ordna, anordna. Jfr Sdw 2: 1312 samt pasätia. sätia ut , 1) utsätta, pantsäta. for swa mangä penningä som min fader thet vth til pant satte SD 8: 24 ( 1361) . te pantana som michial ok didrik sättw wt for niils hinsa ATb 1: 33 ( 1455) . ib 145 ( 1461) . at vij kwnne fa hwmble och salt gernä viil jach: sätiä wth gwl och mijn klenodä . . . swo slotyt skal bliffue bespisäth met sat och hwmble GPM 2: 272 ( 1507) . - sätta pant för sig? . . . jak erland matisson kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 ( 1456) . sätia ut af , 2) avsätta. the . . . satte vth aff thän' nidskaps fulla ok omilda priaren MP 4 . 126. o thu ilherska, alth fför länghe hafwer thu regeradh. offwer wsla mankönidh see iak säther tik wtaff JMPs 57. - Jfr ater-, ban-, be-, by-, for-, fore-, kring-, kringum-, mote-, mällom-, pant-, qvar-, qvart-, saman-, til-, undir-, unt-, vädh-, äptir-sätia, ävensom fulsätter, nysatter och besätin.
Källans artikeltext (15 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes), anvisa (ngn) plats (ngnstädes). eodem die sades töänius offuerskere fry fore tet köpith hans hustrv giort hade medh berend taschamakares hsutrv, thy hon war ey aff sin bonde set j gatabodh for salu STb 4: 11 ( 1504) . - sätta, installera. sworo nya kemmentarana thera eedh, som lthöm borde, och settes tha j thera sethe STb 3: 226 ( 1495) . - sätta, insätta (i stock el. fängelse). jncarcero . . . i mörkio stuffwo säthia GU C 20 (hand 2) s. 18. - sätia i jordh, (levande) begrava, ss straff för kvinnlig tjuv. tha skal hon vtan alla bön sätias pa sudre malm i jordene fore thet stulet är STb 1: 327 ( 1481) . - sätta, förlägga. tha satte han (ɔ Karl Magnus) äpter sik i landwärn ther landamären koma til saman swa som franz oc yspania them at göma oc wakta thässa men Prosadikter (Karl M) 265 . Karl Magnus ed. Kornhall 42, 43. - sätta, låta bosätta sig. om gud hafde scapat nyän man ok seet j paradyss SvKyrkobr (Lucid B) 148 . - sätta, sända, giva (ngn) anvisning att begiva sig (till ngn el. ngnstädes). när som stridhen görs förwaris tha ath jngen säties aff enom skikkilsom til andra PMskr 155. - part. pret. satter, bebodd. ". . . i Södermanland liggande gods, både "sat oc ödhe"" RP 2: 158 ( 1389) . - 2) föra (ngn från ett ställe el. en plats). - avlägsna, skilja. tha skla han wäntha segh eth bantz breff co sätyas wthan kyrkyo PM Bref 301 (1508).
- 3)sätia til rätta, bringa till det som är rätt el. till rätt förhållande. hiwlikit fför ᵈᵉ iärn vi beffalthom kämbänäränä ssiätiath til rettha ATb 3: 293 ( 1515) .
- 4)sätta, låta sitta, låta sammanträda, förordna. for stokholms satto radhe SD NS 3: 49 (1415). tha saattom lwi xij män oppa bänkin ATb 1: 41 ( 1455) . " tha sattis en nämpd appo bänkin, som for:da jönis skullo wäria äller fälla " JTb 7 ( 1456) . " kom thässe samma qwinna . . . ok kändis her for en sattan rät . . . ath . . . ib. lib 39, 40 (1463). häning(s) hwstrw . . . stoth for en satan räth " ib 68 (1475). kom för mik och satta nämden oppå ionåkers heredz ting wälboren qwinna . . . Trolles Jb Bil 231 (1485, nyare avskr.) . - sätta, insätta, tillsätta, förordna, utse. ther lidr nw at nicolausmässo ath i skolin sätia idart rad borgomästara ok raad ATb 1: 113 ( 1459) . ricksens rådh är ey sätiandes aff them som allenest ärw rijcke PMSkr 702 (senare avskr.). 5) göra, komma el. få (ngn el. ngt) att bliva (ngt el. på ngt sätt). med två ack. av vilka den ena är ett subst. och den andra ett adj. engin säty sin hws ödhe, tha marcknade äro STb 1: 487 (1482, Burspr). 7) sätta (ngt ngnstädes), anbringa. bidher iak . . . at the sätin siin jnscigle . . . fore thetta breff Bjärka-Säby 353 ( 1370) . ib 354 ( 1371) . han hafuer ofuer lagh och räth säth konungx laass for mith häbberg FMU 4: 455 ( 1473) . . . . ffaar han jn j myn iij godz . . . och sätte laass for iij myun härberga som jach haffde warit en mysgärningins qwinna ib 458 (1476). jntercalaris . . . thz mällan sätz GU C 20 (hand 2) s. 34. jon darre verie aff s[ielf] iij:e, at han jntet laass hade seth vtan foe per jönssons dör och laass, ther per jönsson miste sith gothz wth STb 3: 92 ( 1493) . - sätta el. sticka (eld på ngt). kendes han haffue seth eldh oppa hans gardh til medh STb 3: 15 ( 1492) . garden . . som her sten sture lot sancte örien aff brenna och eldh vtj satte ib 339 ( 1497) . - sätta, flytta (ngt från ngt). sidan säth (blandningen) aff eldenom lätandis kaldna PMskr 439. 9) inlägga, inpacka? . . . ena läst jarn sät och wäghit NMU 1: 77 (391). for siäx faat fatadh jern, saat oc wäghin ib 106 ( 1428) . ATb 1: 51 ( 1455) , 106 (1459). 11) sätta, insätta, ställa (ngt som är skriftligen avfattat). framställa, framlägga, skildra, uttrycka. SpV 29 . äptir thz at thu säthir (ponis) om thz skäligha sinne wndhirgiffno kötzsins lusta, finnas manghe badhe qwinnor ok män oathskililika haffwa fallith ib 42. ib 133 . " än tho at jak sagdhe mykit slikt samma förra, j thänna book . . . ey skal jak än läthias at säthia (ponere) här liwslikaren thz samma " ib 385 . ib 425 . 13) föresätta, förelägga, föreskriva. sidhen skla man sighia alt thz han weet sik haffwa syndath. oc fulkompna alt thz präster honom säter SvKyrkobr 18 . - bestämma, fastställa, utfärda. konung oc rikesens radh medh almoghans samthykkio i swerige hafua sat oc skipat laghin i swerige Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) . - bestämma, avkunna. riddaren . . satte sin dom ower hona (ɔ den föregivna mörderskan) MP 4: 240 . bestämma, fastställa. fotoghen (som har att hyra ut biskopens bodar etc.) . . . säthie legona ther epther (ɔ efter bodarnas ect. skick) Arnell Brask Biᴵ 22. - bestämma, uppskatta? for thän skuld wi säthiom wara tima oppa lankt liff, ällr wart liffs daghlika tima, mäthom wi längre än the äru (quia plerunque tempora diuturne vite prolixiora metimur) SpV 432 . - fastställa, avgöra? at vy motte . . . komma her til orde at offueräe ydermere hure vy sette ware ärende Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 555 (1501). bestämma, överenskomma om (ngt), sluta (fred). han wille ath daktingan skulle göras oc fred sätias Troj 211 . Jfr 26. 14) (Sdw 2: 601 sp. 1 r. 5 felaktigt 15). sätta, sätta el. bestämma (högt el. lågt) pris på. vm gerning at sättia j ämbetomme StÄmb 32 ( 1438) . ib 35 ( 1440) , 58 (1454). jtem vij dage for barbare dach leth her morten ok pinnow wyn setthia Skotteb 375 (1461-62, Kämn). jtem aff for:de mattis x stopp most, tha the win setteda ib 383 (1462-63, d:o). ib 409 (1466-67, d:o), 416, 417, 419 (1467-68, d:o). jtem j öre fore hwete brödh gaff jak vth, tha the satto vinith ib 462 (1471-72, d:o). jtem ij öre gaff jak snorrepiil, tha han kokade, tha som lvii satthom vinith ib 464 (1471-72, d:o), loduik winman zaker vj (6) mark, ty han satte win olofflika moth lagin STb 1: 1 ( 1474) . stoop reenskt win skal sätias fore iii!UDDA_TECKEN? ( 3 1/2) örtog ib 58 ( 1476) . worto tesse goede men aff radit tilnempde at settie saltit ib 3: 458 (1499). . . . forbiuder . . . ath the ey ythermera j packara lön thage än som thet sath är ffore lest lax iij öre StÄmb 166 ( 1508) . ib 172 ( 1510) . STb 5: 281 (1520). - bestämma värde på? ey skal konunge macht haffwa nagodh mynt sätia eller forwandla vtan medh menoge rikesens radz radh j thet rike G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 62. 15) ställa, anordna, inrätta. til then tidh scholamästare igeen kome oc scholen sattes SD NS 3: 328 (1418). ath människian allan sin wilia säthi (conformet) äpther minom wilia Mecht 65 . 17) sätta, ställa, vända, rikta. thy skalt thu äkke siätia thin kärlek til werlzgooz Prosadikter (Barl) 42 . thera hierta är fult mädh värlz thankom, huru thera gärninga skulu lofuas af folke, oc thär i sätia the alla sina rätwiso Hel män 131 . 18) sätta, lämna, överlämna, anförtro. at . . . konungh hawuon . . . hafuer ii händer sat ok budhit ärlikum mannum . . . leta sannind SD 8: l178 (1362). ib 194 ( 1362) . tha giorde rawid sin lagh for the päninga . . . medh thenna ed satte han fra sig ii ortog ok xxx mark ATb 1: 100 ( 1459) . " bonde galt satthe ena kanno i rättin for ena örtog och xi öre som hon stodh hanom til panth fore " ib 230 ( 1465) . " tha bödh han hem ion magnussone medh sex men xviij mark för een iordadell i dyupmyrom oc äpthir thet at ion ville them ey tagha tha satte han them til swen person nästa grannan " ib 288 ( 1468) . hanskulle sätia i rättin ena silffskedh som enom smalenninghe tilhörde ib 2: 92 ( 1477) . STb 1: 41 ( 1475) . xxx (25) marck örtoger, som andres karlsson hade satt rettin ib 51 ( 1476) . ib 212 ( 1479) . SJ 2: 249 ( 1494) . sannelika han (ɔ Kristus) sigx haffwa hafft räddoghans anda, j thy at han haffdhe makt at säthia (ponendi) sina siäl ok athir hänne j gen taka SpV 536 . " wiiom wi thätta her q waret sätia " Hel män 205 . " andro godho folke sätthe hon gardzins oc bohaxsins vmsorgh " ib 260 . STb 5: 69 ( 1515) . them (ɔ marc) betalde the igen nw om sancte marie magdalene affton oc satte them på disken Stock Skb 300 (1519, Skip) . " birete satte tet danarff fran sig " STb 5: 266 ( 1520) . - lämna, överlämna, överlåta. Svartb 208 ( 1396) . wj . . . kennomps . . . oss haua sät ok wnt . . . jönis amundson . . . eth fiärdungx bool jordh j biornaby ib 212 ( 1397) . ib. laurens ok hans husfw hafua skilt l. . . sigworde, thet fornemda. goz . . . ok . .. skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde sigwordh JämtlDipl 166 ( 1 412) . SD NS 3: 103 ( 1416) . ib 305 (1418), 508 (1419). Svartb (Skokl) 295 (1422?). thet halstins hustrw modher i karliis satte skipper jenisse hustrv eth laxafiske till rentto STb 1: 47 (1476). - i sht sätta el. lämna till pant, pantsätta. the waro när olaffwe . . . tha han satte rauide i gryta om xj mark ok i kanno om xiij mark for iijᶜ iärn ATb 1: 52 ( 1456) . . . the panta som olaff mattessons hwstru hade sät per grgerson hel pant ib 58 (1456). ib 60 ( 1456) , 68, 71 (1457), 106 (1459). här fore sätte olaf larense en deel til pant ib 173 ( 1462) . . . oc han sette henne pant oc ey fullan pant ib 246 ( 1466) . " tesse skattadhe lauirs iönsons panta som lauris hakonson hanom satthe for vij fat iärn " ib 256 ( 1467) . . . . ena silffskedh han haffde säth hanom i panth ib 284 ( 1468) . ib 292 ( 1468) . än sette . . . jacob jngewalle lthen nedre garden til panta fore jx faat jern STb 4: 20 ( 1504) . 19) sätta, ställa, prestera. pedhir . . . sätte borgan fore sik ATb 1: 301 ( 1469) . 21) sätta, utsätta, utgiva, giva. swa sätter jak mit liff ok mina siäl j dödin fore min faar MP 4: 11 . 22) överlämna, hänskjuta. Jfr Sdw 2: 1312. . . huilke badha delana komo for oss sama dagh i sancti cristofori hws i calmarna oc satto thera saak oc bliffuo widher oss for fulmäktogha skedhismän wm all skälning oc twedrakt Rydberg Tr 3: 161 (1436, avskr.) . sattre jec thät j retthe for righens radh Arfstv 30 ( 1461) . sate iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma ib 44 ( 1461) . ib 57 (1474-75). huilket wy satte til lnempden ib 87 ( 1451) . ib 94, 95 (1461) . . . . hulken bonda iowan satte til pedhir iönsson at kräfwia ATb 1: 272 ( 1467) . gick han (ɔ wor höffuitzman) vth fore dören och satte tet j retta fore the gode herrer STb 4: 7 ( 1504) . herom, kera herre, sette vi alt til eder ärlighet Hist. Tidskr. 1: 400 (1508). bliffwer jach slaghin, säther jac til gud, hwrw jac hawer idher tiänth BSH 5: 321 (1508, H. adh) . 24) sätta, låta försiggå, begynna, öppna. sätia ting MD 339 ; jfr 4. - a sätto thinge o. likn-, på ting lsom vederbörligen tagit sin början, under pågående ting. at jon . . . war kärdh fori mik ok lagman aa sätne thinge JämtlDipl 137 ( 1383) . thässo gawona stadhfäste iak oppa sattho laghmanz thinge NMU 1: 105 ( 1425) . Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . " tha kom ffore migh a eth setthet tingh heijky " FMU 5: 69 (1483, avskr.) . " som olaff walram lyst hade thöm emellom pa ith säth tingh STb 4: 223 (1511). 25) besätta. - bildl. swa thänkiande wardher tith hiärta swa mykit thät gither sath mädh (afficatur) them dröfwilsimen " SkrtUppb 98 . 26) inlåta sig, ingå. sagde thz ämwäll wara myket nyttogdt ath sätya j fred mz troyaner Troj 211 ; jfr 14. 27) sätta, plantera. mellan the trä som sätias, skal wara xij fota rwm Sex ekon tr 263 . tär som kaal skal sätias PMSkr 350 . 28) kasta (ankar). sidhan thet andra tilkomma skipith haffwer sath sin ankar PMSkr 62 . " bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith " ib 75 . - abs. kasta ankar, ankra. gingo the til segel j skypteht ok lwpe en viku syös fran landet och satto STb 2: 466 (1490). jngen hade schul fore skyp och gotz tet orgickx . . . vtan allenast oleff hansson medh sin olydin, at han ey settie wille, tha schipperen medh köpmannen, jnnen bordz ware, hanom settie badh ib 3: 455 ( 1499) . 29) trycka. Jfr R. Geete, PMskr XXXI f. - förse (skinn) med tryckt mönster el. påtryckta färger. wil tw haffwa skinnith alth förgylth, tha maghe thet sätias mädh stokkommen PMSkr 539 . lib 540. wm swa är tw wilt haffwa them (ɔ skinnen) brokoth, tha skwla the sätias äller stamperas mädh wthskwrnom sätherwärks stokkom ib l537. ib 539 . Jfr sätervärk. - (sätta och) trycka (bok). . . . vi aktom lata prenta vid viii:c (800) breffuer pro ecclesia nostra cum tali litera som hore beate virginis vore satte aat them i lwnd HSH 13 . 116 (1524, Brask). - sätia, för sitia. sidhan satte jak tingh vppa sama dagh i fforsaby Svartb 415 ( 1445) . " nagra aff thöm som domen sathe " Arfstv 48 ( 1461) .
- 4)sätta sig (emot), sätta sig upp (emot). med prep. (a) mot. hwat thera plict är som oskäligha säthia sik amote walino Abbedval i Vkl 93 . skedde och . . . thet nogon . . . giorde opresning eller sätte sig mot k eller rikedh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70.
- 6)bildl. lvila. en stwdh, wppa hwilka alt husit sik säther (columna eui tota domus iinitiltur) Mecht 130 . 7) sätia sik i landit, stig i land. ther aff wordo grescha män myket drostoge oc satthe sigh j landet epter ther jngen war som stranena waktadhe Troj 25 . - refl. sätias, 1) sätta sig. nar alla waro samman kompne, reddhis bord och brwdgummen oc bruden oc alle andre satthos til bordh JMPs 430. - sätia af, 3) avstå från? uppskuta? säther inghelundh then skanske rese aff BSH 5: 134 (1506, H. Gadh) . 4) avsätta, skilja från befattnng el. ställning. forbiudhom wj at noghor bliue länger kirkiowärende än tw aar ath slagh män tha the haua wm pascha tiidh räkenskap giort . . . tha säthis annar thera ff Gummerus Syn-stt 42 (1425, vidim. fr. 1440). o thu ffakunnoghet, fförmykidh haffwer thu betwingath alla wärldena j mang aar thär fföre . . säther iak tik aff, oc insäther j thin stadh oplysilse som är maria, thät är swa mykidh som oplyserska JMPs 57. - refl. *sätias at sik, maka åt sig, flytta på sig (för att bereda plats). . . . at larins byörnson kom in til erikx tha sade magnus ath lariinsse wäl komin faddra ok sattis ath sig wilin i sitia faddra ATb 1: 82 ( 1458) .
- 2)insätta, tillsäta, förordna, utse. ta satis thenna dandemen in fo borgamester ATb 1: 4 ( 1450) . ib 5 (1452), 20 (1453), 30 (1454), 48 (1455) o. s. v.
- 3)insätta, överlämna, anförtro, deponera. tha sätte herre halwardhir jn i rättin 1 mark pä ᵍᵃ . . . til ath lösa then gardin i gen ATb 1: 95 ( 1458) . han skal sättia mans botenä in till magnis otter STb 1: 212 (1479). tha skulo the maalsigiande böther sätias her in rettin ib 337 ( 1482) . " the togo swerdet vp aff gatwne och satto thet enestadz in till retto " ib 396 ( 1482) . HLG 1: 131 (1485). sidan satte . . jöns laresson the peninge j gen stodo jn j ena kirkio Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . STb 4: 14 ( 1504) . ath for nagor aar sidan, lath . . hr niels booson sätia nag ra penninga in j mina kyrkio berga . . . thil rettha, om nagot the godxz for:da hr niels booson och bänkth aronsson haffwe sigh i mellan HSH 15: 1 ( 1514) .
- 4)överlämna, hänskjuta. " thermedh sattes pighanin till retto " STb 1: 244 ( 1480) . the skulo sätias in til retto ib 405 ( 1483) . jach säther thet in til idher om han skall thet kräffwia S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 17 (1504, H. Gadh). BSH 5: 116 (1506, H. Gadh) . - Jfr insätia.
- 4)lämna i förvar, anförtro, deponera. the for:da päninga skal iak . . . antwardha . . . reedhlika i thera hand i enne summä ok äy annarstadz nidher at säthia äller läggia SD NS 3: 207 ( 1417) . per mortensson . . skal aname the hatter j sin betalning, som then tysken satte ned ner larens nilsson STb 5: 164 ( 1517) . - Jfr nidhersätia.
- 2)sätta upp, uyppföra. . . . wil lhan sättia vp thet stora orga wyrket ST 2: 182 ( 1486) .
- 4)uppskjuta. " ta setes thet (ɔ målet) vp til lasse pederson komber til swars " ATb 1: 8 ( 1452) . ib 14 ( 1453) . edin sattis op iij radzstugu dagh ok än flere ib 35 ( 1455) . HSH 16: 90 ( 1527) . - uppskjuta, överhoppa, suspendera. thesse radzstve dage heremellom skulle ware satte op forörlig . . . skulld STb 5: 265 ( 1520) .
- 5)hänskjuta. " sättes thet up tiil edher ricsens raadh " HSH 17: 71 (1523, Brask) . 6) tillsätta, förordna, utse. at i ville setie vp VI af edre swäne oc VI af vore med eder pa benken at ranzsake thet ärende HSH 17: 71 (1523, Brask). tisdagen . . . satthe min herres nad up en heela nembd och hult socknestempne ib 15: 4 (1526? Brask). - Jfr upsätia.
- 2)= sätia sik, 4. otrog[n]ne wndersate, som sätie sigh op [emoth theris rettre] naturlige herre sTb 5: 313 (1520), Kop).
- 3)avlägsna, skilja. " forbiudhom wj allom prestom fore noghrom oppehalla om paha äller säthie noghon wt aff kirkio wtan prowestens budh oc oppit breff " Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . for thy fulbordoghir kärlekir säthir äller sändhir wt (foras mittit) räddoghan SpV 536 . - Jfr utsätia.