röva1
v.(verb)fsvm--röva..vb.1Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-ar . -adhe . -adher . impf. reffuade Stb 1: 171 (1478). roffuade ib3: 192 (1494). supin. roffuet ib 4: 8 (1504)), *röva af , frånröva, med våld fråntaga. ATb 1: 269 ( 1467) . at han aldrigh röffuede then taatren sit gul aff her pa bron STb 4: 281 ( 1512) . Jfr afröva. röva bort , bortröva. STb 3: 192 ( 1494) . *röva ut = röva bort. sköfflandes och röffwandhes vt almogens rykedomar PMskr 674 (avskr.). *röva utaf , frånröva. med personens och sakens ack. MP 4: 67 . han röffwade mik mith vtaff STb 1: 409 ( 1483) . - Jfr be-, for-röva.
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)röva, med våld borttaga, bortröva, med sakens ack. ty han reffuade en kniff STb 1: 171 (1478).
- 3)röva, plundra, beröva. med ack. (i pass. nom.) betecknande den som plundras el. från vilken något rövas. hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu STb 3: 250 (1495). han . . . hade . . . röffuat twa vnge men ib 454 (1499). - med personens ack. och sakens beteckning föregången av prep. af. hwi syons dötther wardha röffwadha aff swa dyrom andhelikom prydilsom SpV 130 . " jak takkar tik . . . som wilde . . . j gabbilse klädhe föras o aff thinom eghnom klädom röffwas " SvB 523 (b. av 1500-t.). med sakens ack. och personens beteckning föregången av prep. af. pedhir . . . röfuade af hanom xv öre pᵍᵃ ATb 1: 201 ( 1464) . " han hade roffuet aff en swen eth aremborst " STb 4: 8 ( 1504) .