ofärdhogher1
adj.(adjektiv)fsvm--ofärdhogher..av.1Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)ofärdig, vanför. han slog sin drengh ofärdogh STb 1: 46 ( 1476) . - ur stånd att föra (vapen). med prep. til. oferdoge tiil lharnisk oc veria BSH 5: 7 (1504 H. Gadh).