mykil1
adj.(adjektiv)fsvm--mykil..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
möghen GU C 20 (hand 2) s. 162. n. (nom. och ack.) mykit Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). mykith PMSkr 569 . myket GU C 20 (hand 2) s. 11, 18; Troj 191 . myketh Uppl Lagmansdomb 49 ( 1492) . mikyt Prosadikter (Sju vise m B) 176 . möket GU C 20 (hand 2) s. 26. möketh Gu C 20 (hand 2) s. 1672. myghit SkrtUppb 10 . myghith SvKyrkobr 255 . migit Svartb 546 ( 1484) . dat. m. möklom Mecht 265 . ack. f. möklä J Buddes 84. mykna PMSkr 240, 294, 331, 490 . mykno ib 232 . möghin Arfstv 109 ( 1480) . pl. nom. f. mykna PMskr 475. ack. m. möclä SvKyrkobr (Lucid B) 195 . mykne Stb 5: 246 (1519). Se Sdw 2: 1270),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 2)stor, mycken (i mängd el. grad). Se Sdw 2: 1270. fa mik thin son jak wil känna honom swa mikyt at i skulin mik takka for konnist innan siw ar Prosadikter (Sju vise m B) 176 . skal . . . cristinä vitherläggia mik . . . saa möghin rentha som mik athnögher Arfstv 109 ( 1480) . " eth myt godz . . . j wirmo soken, saa migit som jac ther äghande är " Svartb 546 ( 1484) . " han komber tith mz swa möklom kärlek " Mecht 265 . " the som tröstä pa syna möclä rikedoma the jnlyckkes j heluiti " SvKyrkobr (Lucid B) 195 . " tu lärde swa möklä ondzsko at . . . J Buddes b 84. lika mykno oly9 läth thär til PMskr 232. blanda thär til lika mykna wäsko aff stötto odhyrth ib 240. giffwer haffwith lywd aff sig tha lwgn är. äller mykna fradho oc bwblor flytha thet merker frosth komma " ib 294 . " thy läggia somme mykna asko wm rötherna " ib 331 . sardonix . . . späker mykna käthy oc löslathy ib 490 . " klokka wm tho besmara marker skla haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? [1 1/2] span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa mykith " ib 569 . - n. en stor del, många. mykit aff almogen vitnede thet samme at te hadde thet ey heller för hört Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). - n. mycket. med följande subst. av annat genus. jöns . . . kerdhä til peder . . . om swa myketh iordh som IX marc er werth Uppl Lagmansdomb 49 ( 1492) . - n. huru mycket. Se Sd2 2: 1270. schal hustrv elin . . . lata tet dandemen see ok schoda, mykit tet är, och vpscriffua pa twaa scriffter, hwadh tet är STb 3: 122 (1493). tha the haffue medh dandemen saman rechnat, mykit thy är etc. ib 369 ( 1498) . - dat. (el. ack.) n. i förb. med komp: mycket. Se Sdw 2: 1270.
- 3)mången. Se Sdw 2: 1270. multus ta tum möghen GU C 20 (hand 2) s. 162. en dreng . . . hade stolit mykne peninge j tolboden STb 5: 246 ( 1519) . ther mykna flwghor bij oc bremsa ärw PMSkr 475 . 4) stor, hög, betydande. - n. av stor vikt el. betydelse. ey skal tänkas ath meg är myket om sadant höffwesmanna döme Troj 191 . - n. adv. 1) mycket, ganska. jllido . . . innantiil oc myket skad jnde illisus . . . innantiil loc myket skaddher GU C 20 (hand 2) s. 11. ib s. 18, 26. vj skulom myghit wndra SkrtUppb 10 . - vid komp. multo magis möketh häller GU C 20 (hand 2) s. 162. myghith winlighare, ok nyttelighare . är thz ath witha hans andeligha siäla helso SvKyrkobr 255 . - (?) en ryddare . .. hwilkin mykit (för mykil?) ylgerningis man war MP 5: 92 . - canopeum . . . mykit tiäll GU C 20 s. 72, se myggo tiäld. - Jfr ofmykil.