kona1
(substantiv)fsvm--kona..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)
lL. 1) kvinna
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
gen. konis JTb 111 ( 1525) ), *qvinna band -bondh ) *qvinna fora , qvinna kapa , *qvinna sidha ,
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- lL. 1) kvinna. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 772. anamede cristiern bage bade komen och karliin til sich, som schedin hade stolit STb 3: 388 ( 1498) . er thz kona, som bakar, thaa äger hon twa klädher Arnell Brask BiI 25. 2) hustru. mit goz ii ulwagrawom . . . hulkith iak mz mine kono viwlle fik Vg Fornmt III 7-8: 154 (1378-80). ib (1378) . - Jfr adhal-, badhstovu-, brodhor-, fä-. fäste-, hor-, hus-, iuta-, klädha-, leghp-, prästa-, ryttara-, sapo-, sona-, stovu-. sylta-, sylto-, syte-, söm-, söma-, thvätta-kona.