hus1
fsvm--hus..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (36)
STb 5: 144 (1517). husis (väl fel för hus)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
huss . best. hwsse . HLG 2: 137 (1526) . best. pl. hwsena SD NS 3: 16 ( 1415) . gen. husenis *husa beskatning beschatningh ) *husa besyning hussä- ) *husa brut -broth . -brott ) husa bygning husa byr , *husa byte *husa hyra huse hure ) husa högher (n. -högt), *husa knuter pl. -knwta ) , *husa knävil dat. pl. -knäflom ) , *husa köp , husa legha (hwssa-. huse-. -lege. obl. -lägho ATb 2: 176 ( 1481) ), *husa längd hwssa lengd ) husa lön *husa mur , *husa radh hussa- ) *husa rum , *husa röta husse rötä ) *husa skatning -ningk- ) *husa skipte hus(s)e- . -skiffte. -skifftä. -skyffthe), *husa stadher , *husa stoman hswssa- ) *husa syn husesin )
Källans artikeltext (5 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- STb 5: 144 (1517). husis (väl fel för hus) SD NS 3: 336 ( 1418) ); n. L.
- 1)hus. " affhändher iak mik . .. the for:da hws ok tomptena meth, som hwsena sta vppa " SD NS 3: 16 ( 1415) . " all husenis waninger och tilbehörelsse STb 5: 144 (1517). - tha gaff jak thette vth oppo hwsse östentil HLG 2: 137 (1526). - hus, hem, boning, bostad. thesso waro the som han war laghleghan hem bodhyn mädher til hus och til hem " ATb 1: 17 ( 1453) . STb 1: 283 (1481). bödh jngewal torstensson vp en tompt . . . huilken hanom til panta stode aff hns lambrectsson, som nw pa kopperbergti boor, huilejn gardh ok tompt han nw iij:se sin vpbödh, ok tha bödz jngewal biwde tet til hws och heman medh twa men eller ok scriffue hanom tet til ib 3: 318 ( 1496) . llar . . . huss oc elder GU C 20 (hand 2) s. 64. enghe aff allom them som hännas wnderdana haffdhe waridh, tordhe tagha hänne j hws fför the omilla männena JMPs 407. bildl. om snigels snäcka. snigla . . . haffwandis sith hsw mädh sigh PMSkr 359 . 2) slott, fäte. Se SDw 2: 1238 och jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 84 ff. rätter som wi spipath (!) hafwm warom borgarom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman Stud 219 (omkr. 1400). 7) avträdeshus. Jfr pa huss gathonne (I Kalmar; även kallad hysike gata) KTb 101 ( 1481) - Jfr ala-, almoso-, badhstovu-, bak-, bakara-, bardhskärara-, bat-, bata-, boka-, brudha-, brudhlöps-, bryggiara-, brödh-, bysso-, bödhils-, dara-, döpilsa-, fara-, forvarilsa-, fridha-, fädherne-, fädhernis-, geta-, harkniva-, harniska-, hemelik-, hemil-, hemils-, hiula-, humbla-, hvalf-, hyrn-, häktilse-, hälgahadoma-, hö-, hönsa-, inbyggila-, intäktis-, iordh-, kancelära-, kapitel-, kapitels-, kirkiohärra-, klädha-, klädhe-, koko-, konungs-, korn-, källara-, köno-, köpe-, lagha-, ler-, miöl-, munka-, mylnu-, mälte-, mässodiäkna-, mästar-, mödherne-, mödhernis-, natvardha-, nöt-, nöta-, ordh-, pilagrima-, prebundo-, predika-, predikara-, pulver-, qvärn-, qvärna-, ringiara-, rogh-, rövara-, sang-, siäla-, siäla gards-, siäng-, siänga-, skip-, skrap-, skripta-, skut-, slaktara-, spamanna-, stadhd-, stads-, stekara-, svina-, symn-, talu-, tighl-,' tilhalds-, tol-, trap-, trappo-, trolla-, trä-, tharf-, thärtto-, thörka-, vagh-, vagha-, vapn-, vapna-, vatu-, vinter-, visdoms-, vist-, vista-, vra-, väghara-, vävara-, ärmita-, ärve-, ödhe-hus.
- 1)byggande av hus. forbiudhom wj kirkioherromen ok kirkiowärednomen widher ban ath the her epter ey wtlägge kirkione päninga j hwsabygningh wppa prestabolen GUmmerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440). Kan även föras till 2.
- 2)byggnad. STb 3. 292 (1496). item dominus olaus erici xij öre och xij öre qwittadis i hwsegygningh dedit HLG 3: 42 (15189. Jfr husbygning.
- 2)= husa byte. STb 4: 214 ( 1511) . ib.