holker1
(substantiv)fsvm--holker..nn.1eg. urhålkat föremål, holk
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- eg. urhålkat föremål, holk; cylindriskt träkärl, stäva? " thenne förscrepne tywffwr hadhe stulith . . . ä thwa holka fraa larens siggasson i wastenom " JTb 69 (14789 . - till besman hörande hylsa (viktlod?). et besman medh en beholk oc en holk aff bly ATb 3: 24 ( 1494) . - Jfr iärn-, knifs-holker.