högher1
(substantiv)fsvm--högher..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
hög, kulle
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. -ar . ack. pl. hööghä SvKyrkobr (Lucid B) 232),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- hög, kulle. Se Sdw 2: 1242. xvb alna ouer all bergh ok alla hööghä SvKyrkobr (Lucid B) 32 . " hwat är högfärdoghir wthan een högh aska ällir mwll hopir " SpV 147 . - af hedhnom högh, från heden tid. Se Sdw 2: 1242; jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998. Jfr hös. - Jfr gul-, mud-, skarn-högher.