häfdha1
v.(verb)fsvm--häfdha..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
häffd(h)a . heffdha. -ar. -at), *häfdha sik til , se Sdw 2: 1240. - Jfr fran-, til-häfha.
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1) (på orättmätigt sätt) tillägna sig och tag i bruk. häfdha til sik,d. s. Se Sdw 2: 1240. RP 2: 323 ( 1397) . thij forbywdom vij varom äptherkommandom . . . at the jngaledis forscripna tomp[t] ellir jordh hyndra qwälia . . . ellir til sigh häffdha ellir tilägna Nio handl rör Vkl 230. 2) hävda, lägra, hava könsumgänge med (ngn). om fadhren häffdar sina dott´r äll´r sonen sina modh´r Beckman Stud 52 (1425-50).