forbrytilse1
(substantiv)fsvm--forbrytilse..nn.1förbrytelse, brott, synd, försyndelse. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- förbrytelse, brott, synd, försyndelse. " j dygdhinna formykla ldirffwe . . . fawiske hoghin oplypthis opta, ltilläggiandis sinom forskulli[] som, thz han haffwer aff gudz godhgärningom . . . thär foe hwat han tänkir höra til hans staath, thz är hans faal, sqamuledh thz han menar wara sik til äro, thz är hans forbrytilse (offensio) " SpV 108 .