ensaman1
adj. · adj. L.(adjektiv)fsvm--ensaman..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
ensam, (såsom) en enda, såsom den ende
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
emsaman SvKyrkobr 167, 170, 200, J Buddes b 86),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ensam, (såsom) en enda, såsom den ende; blott och bar (ofta att återge med averbiella uttryck: blott, endast, enbart). see nw milleliga til at om kull sla thettä mönstret thennä affguden ok alla theres dörkärä at the tik emsaman äre (ɔ: hedra) ok j tik frögdes som tro pa thit helgasta nampn J Buddes b 86 . " judas hatadhe herren ok thy vndfigh han emsaman bördzsens liknilse ok sacramentens dygdh aterbleff j christo " SvKyrkobr 170 . the som fore ensaman christi kerlek . . . sökiä swa helgramanna rwm ok städher ib 200 . - såsom en enda; odelad. aff thessa helgasta sacramento tagha alle eens ok likamyghit hwar een tagher christum allan ok alle crisne tagha han eenan ok ensaman hwar man äther man allan toch blifuer han j hymmerikj een ok ä then samy SvKyrkobr 167 . (I ack. sg. m. kan detta ord icke skiljas från ensamber).