biälke1
(substantiv)fsvm--biälke..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
bjälke. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. biälka . bielkor HLG 2: 75 (1517, två ggr). bielkior ib),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- bjälke. " xvj bielkor for v (4 1/2) ortugh stycheth for vtha[n] the bielkior jach köpthe aff mattis larensson HLG 2: 75 (1517). xxiiij bielkor ib. - ss heraldisk term: med särskild färg belagt jämbrett bäte på vapensköld. Jfr Hildebrand Sv. Med. 2: 566. eth grönt felt medh three bjälka langssz medh ath skiölde, then bjälken mitt udi röd och the andre thva hvita Hildebrand, Sv. Med. 2: 559 (1513); jfr Schegel-Klingspor, Sv. adens ättartavlor 213. - Jfr ekebiälke. "