bekränkia1
v.(verb)fsvm--bekränkia..vb.1försvaga, utmatta. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- försvaga, utmatta. " fore then sivkdom skul, som honum tha bekränte Annerstedt Ups Univ hist Bh 1: 8 (1509, nyare avkskr.). - kränka, skända, förföra. closterliga jumfrur . . . skemmä ok bekränkiä " J Buddes b 147 .