amäle1
(substantiv)fsvm--amäle..nn.1klander, förebråelse, bestraffning. tha mon tu fa amäla (ámæli mantu fá mikit) Prosadikter (KarlM) 318
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- klander, förebråelse, bestraffning. tha mon tu fa amäla (ámæli mantu fá mikit) Prosadikter (KarlM) 318 .