ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.03 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--ämbite-nn.1) ↗

ämbite1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--ämbite..nn.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (36)

em-ämbitämbitis altareembetz-ämbitis brodhirämbetez-embetembetez-ämbitis brodhorskapämbetz brödherschappämbitis byssaembetz bössaämbbitis husämbitis karämbitz-ämbitis klärkerämbitis kompaniämbtis manämbittes-ämbetis-embetis-embetes-ämbedis-ämbätis-embitz-ämbetz-ämbez-embez-ämbuz-ämbudzämbtz-ämbitis personaämbitis rätoghetämbitis stakiämbitis systirämbitis time

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

em- . -bitte . -bete . -bäte: -bätena MP 4: 153 ; -bätit ib. -bäthe ib), ämbit (em-), ämbitis altare embetz- ) ämbitis brodhir ämbetez- . embet (h)ez-. embetez-. embetz-), ämbitis brodhorskap ämbetz brödherschapp ) ämbitis byssa embetz bössa ) ämbbitis hus ämbitis kar ämbitz- ) ämbitis klärker ämbitz- ) ämbitis kompani embetez- . embetz- ) ämbtis man ämbittes- . ämbetis- . embetis- . embetes- . ämbedis- . ämbätis- MP 4: 138 . ämbitz- . embitz- . ämbetz-. embetz-. ämbez-. embez-. ämbädzSD NS 2: 211 ( 1409) . ämbuz- MELL Dr Vl 12, 14 i var.; StadsL G 7: 2 i var., R 35. ämbudz FH 3: 32 ( 1443) . ämbtz- KrLL Dr Vl 4 i var. ämbz- ib 13 " i var. Med afs. på formerna med u i andra stafvelsen jfr umbuds man), ämbitis persona ämbetz- ) ämbitis rätoghet embetz- ) ämbitis staki embetz- ) ämbitis systir embetz- ) ämbitis time ,

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)tjenadne, betjenande, tjenst, arbete. sigher iak tik petronilla . . . stat opp oc thiäna os, oc iämsköt stodh hon opp, helbrigdha, oc tiänte them. oc nar ämbetet ällar thiänisten war fulkompnat, bödh sancte pädhar hänne gaa til sywka sänghena i gän Lg 331 . " hon giordhe alt thz ämbite som i stekarhuseno sculde göras " KL 302 . han . . . blygdhis ey at ydhna smälikit äm bete ib 251 . - arbete, göromäl, syssla, sysselsättning. bödz honom at rökta brödhranna kaalgardh oc göra smälikasto ämbite ij klostreno KL 252 . " huru som lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor sik til hielp j thera stehirhws oc androm theras embitom oc ärfuodhe " VKR 2 . huilka som . . hielpa i thera ämbie systranna som mindra formaagha ib. " focarie sculu hielpa systromjn j sinom embetom o thiänist " ib 24 . Bir 5: 26, 30 . thz war hans ämbete (þinosta) at göma konungxens bitzsara kniffwä Di 44 . " ey plägha the annath embete fa " Al 4774 . - göromål, förrättning, bestyr. thera embite tesses olla badha är at hielpa konungx raada ok dikta ret ok sätia langh . . . ok eptehr withnom säia doma MD (S) 229 . len provastar . . . räþ allom biscops ämbitum sua väl . . . at äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia Bu 28 . " äghir biscopin vita thera lifwirne oc sidhi hulkom som han andwarda sin ämbite (offica sua) ok vm the hafwa sik sniellelika oc ey girilika j sinom ämbitom (in agendis) " Bir 1: 317 . " wi giordhum visitacionis embete " VKR 54 . Bir 5: 111 . - betjenande, bistånd. tändis lyktan mz osynliko ämbite KL 280 . - förvaltning. gör nu räkinscap af thino ämbete (redde rationem vilicationis tuæ) MP 1: 239 . " then tidh iak vardir skildir vidh mit ämbete ib; jfr 3. " ib 2: 192, 4: 153 .
  3. 2)tjenareskara, följe. " thaghir diäfwllin inerus oc döädhin oc thera omildo ämbite (impia officia) thätta sagho mz sinom grymom thiänarom stygdos the " KL 411 . MB 2: 404 .
  4. 3)tjenst, syssla, ämbete. wi albrict . . . hawm honom (Bo Jonsson) i hand fangit med fullo walde wart ämbite. at standa for warom gardh HSH 16: 3 ( 1369) . ib 4, 5 . i . . . bindom oss . . . swa mykit som hwaryom varra är loflict af synu embete . . . at halda . . . al fornäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) . þän biscopar varþ . . . ränte han sins ämbitis (officio) ok prouento Bu 29 . Bil 577 . " nitthen ar i ämbethet war hans (biskopens) aller " MD 436 . biscopin skal . . . ey idhna sit ämbite älla äruodhe (officium suum) for päninga vild Bir 1: 317 . lib l3: l260. af ämbittzins väghna hafdhe han (kardinalbiskopen) varit hänne swa som fadhir KL L354. them (presterna) vt valde iak til högxsta ämbite (ad summos ordines) Bir 1: 147 . " the hälgha kirkia skipadhe at the klärkia som ville lvighias til gudz ämbite skulle haua hällaghat ämbite (quod clerici ad sacros ordines procederent beatam vitam habendo) i 2: 68. vppehaalla syslomanzins embete " VKR 34 . " gaardzmestarins embete wari thet at standa fore gaardhenom olc allo ärfuodhis folke oc lärfuodhe ib. " Bir 5: 115 . " sculu alle clostrisins höghste embezmen när the sitt embete annan lofua abbatissonne lydhno oc troscap haalla sculandis swa lenge the j clostirsins embetom ellir brödh äro " VKR 39 . ib 31, 45 . " j thässe book som claustrum auime heter, siälenas andelikit closter, skikkas först oc flys all ämbete oc ämbetes män " LfK 29 . " abotans förmanzens ämbete ib. " ib 162 .
  5. 4)tjenst el. dyrkan som egnas Gud (och helgon), gudstjenst, föreskrifven luturigsk läsning och sång, särskildt om messan och messofret el. altarets sakrament; äfven om sakramenten öfver hufvud; i sht i förbindelserna gudz ämbite och guþlikt ämbite. gik han jn j hälga tämpoe, oc sage . . . til prestena som ther huldo theris offer oc ämbite (sacerdotibus solitas hostias offrentibus), at the skuldo honom antwardha jwdam machabeum MB 2: 328 ; " jfr 1. nar prestin gaar til altarit ok wet sik hafwa syndat ok hawir nakon anghir. hafwande tha fullan vilia at synda annantidh nar ämbitit är gjort (peracto offcio) " Bir 1: 148. huru nwnnonar skulu böria gudz tidhagärdh (officium divinum) . . . oc huru the skulu lykta ämbitit (offcium) oc at hwan dagh . . . skal ämbitit sighias aff iomfru marie (dicatur officium virginis) ib 4: 11 (jfr systrana skulu . . . hwan dagh . . . sionga mässo aff minne modher (missa de Matre mea per sorores cantabitur) ib 12). the klärka hulka j til änkte annat oppehallin vtan til at sionga gudhelikit ämbite (divinum officium) ib 3: 258 . " läggia the thungha owir mik nar gudhelikit ämbite hulkit the sighia mik (divinum officium quod dicunt mihi) är them thunght ib 1: 148. loffuas them at sionga domkirkionna ämbite oc sangh (cantare officium) j hwilkins biscops döme clostrit bygd oc stikttat är, än systrana skulu engaledis wmskipta sin sangh älla ämbite som lthem är stadgat ällir skipat " ib 4: 69 . ib 68 . " eyg skulu . . . färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra til sit ämbite (ad officum suum decantandum) oc ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl alth siönga hwan dagh ämbitit af tymanom (ad cantandum omni die de tempore officum) " VKR 75 . Bir 4: 31 . tha tidhene oc gudz ämite (opus Dei) älla mässa siöngs VKR 73 . " bökir skulu haffuas swa manga, som widherthorfftelikit är at göra gudz ämbite (ad divinum officium peragendum) " Bir 4: 34 . " nu kom aat thöm tima at mässa skulde haldas ok gudz ämbite " KL L360. iach (prestin Jönis) . . . war stadd i for:da kyrkio och hiölth gudz ämbethe HSH 15: 2 ( 1514) . biscopana biidha thik. oc fa ey hallit sith ämbite för än thu komber Lg 3: 210 . " en aff biscopmen bödh at . . . alle ocristnadhe skullo ga vt mädhan ämbitet giordhis ib. " Gr 324 . han . . . sagdhe ther mässo. ok hiollo ther höghtidhelica gudz ämbite. ok loot them taka gudz licamma ib 314 . " höra alt gudz ämbete ok tidhagerdh " MP 1: 52 . " höra gudz ämbite " Lg 3: 508 . hörande mässo ok gudhelikit ämbite ok predican VKR VII . " thäntidh gudz likama ämbite görs " KL 315 . j ihesu christi licama ämbite oc offre MP 1: 184 . til thz werdogha sacramentit oc til thz hälgasta ämbitit (ad hoc celeste mysterium) Su 286 . nar the (presterna) thänkia mz sik jak wet mik hafwa storlika syndat vm iak haldir af ämbiteno (abstineo a sacrifcio) tha skända alle lmik Bir 1: 149 . " nar thz ordhit six som min licamme lvighis mz . . . tha fly ginstan diäflanne fran thera siälom som ämbiit offra oc thz vighia ey thorande fresta thom (a tendando aminas offertentium) " ib 2: 109 . " han (den nämde ogudaktige prresten) . . . gitir ey hulpit honum mz sinom lforskyllilsom vtan mz ämbitzsins värdhelikhet (dignitate sacramenti), thy at godhe preste hiälpa siäomen twem lundom badhe mz gudz licamma makt oc sua mz sinom eghnom kärlek " ib 117 . " nar han (den ogudaktige presten) falar min likama lktil sin mun tha är iak borto fran honom vm nadhena . . . ey for thy at iak war ther ey . . . swa mz ondom som mz godhom fore ämbitzsins skipan (propter sacramenti institionem) " ib 1: 150 . " han manadhe sina munka at skripta sik oc bättra mz höghste aat uakt thän tidh the sculdo ga til gudhlik ämbite (empore eo, quo acceditur ad sacramenta) " KL 196 .
  6. 5)mysterium, hemlighet. var thz mins guddoms rätuisa at mina fötzlo ämbite (mysterium incarnationis divinæ) skulle lönas fore diäflenom Bir 2: 301 . lönte jak mins mildoms ämbite (mysterium) fore diäflenom ib. veet iac al lönlik embite (mysteria omnia) oc allan visdom i the helgho script MP 2: 129 .
  7. 6)yrke, handtverk. hvilken man . . . ey sit embete kan SO 81 . " en til hielpa taga som ämbetet kan " ib 82 . lsom thw embethe haffua mothe laghbokine ib 50 . [j] ngen änckia aff muramestara compani holle embetet vppe lenger än eth aar epter sin framledna dandemans dödh ib 87 . " pilten äre siden embetet epter sina formaghan " ib 146 . " sit ämbit wel lära " MD (S) 286 . " mz scirffwaren teknas embit mera badhe the ther wl ok skin hantera kötmangra ok the ther söde sla ok the som hudher barka ok fla them bör thera embit trolig göra ib 290-291. the äre mestä delen skynnare skomare och belchare (för belthare?) och andre ämbetzmen. och begäre häslt sielffue ath the motthe faas thiänä vedhar theris ämbethä " HSH 20: l65 (1506).
  8. 7)handtverksskrå. komber nokor godher man . . . til nokrom i embitteno oc wil skoo köpa SO 239 . " jngen halde swena i embitteno wtan til halfuom arom eller lhelom widh boot kompenieno eth halfft pundh wax oc ena thunno ööl vtan swenenom kan hendha skälikin lagha forfall oc säghi tha badhe husbonden oc swennen werkmestarenom i embetono til, oc framdelis säghi werkmestare at minsta sex brödhrum til i embetono at the thz skälica ranzaken " ib. " jnghe swena i embetono maghen drikka flere samdryke vm arit än theres husböndher " ib. " naar skomakara swena skulu halda theras drykke stempno epter forscrifna drykkes tima, ther skulu ouer wara twa mestermän aff embetono til skikkadhe " ib 30 . " the articla ok puncta forscrifne äre ok vart embete behoff giordis " ib 33 . " sedher haffuer warith ok är i godhom embethom ok companiom ok selskap at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta om the stykke ok ärendhe them waarda ib 47. for then skul at somblige vnge män i wara forscriffna embethe äru nyligha tilkompne ib. embetheno foresee om the ärendhe ok stykke som almoghanom ok os sielffuom ligher makt vpa ib. hvilken swen sinom hosbonde vntlöper. . . tha derffues jngen broder i ämbeteth hanom til sig taga for än han veth hurw han är fran sin hosbonde skylder " ib 85 . om han bliffua vil i companit ok i embetena ib. ib 48, 49, 50, 52, 62, 63 o. s. v. - medlemskap i ett handtverksskrå och rätt att såsom mästare utöfva ett yrek. huilken broder som embetet haffuer wnnit SO 32 . ib 62 . hvilken mna här i staden komber ok sin egen man vil varda j thetta mwramestara compani han scal eskie embetet j three samfelte swnnadaga ib 80 . ib 81 . faar hon (enktan efter en murmästare) man annan än mwramestare jnnan aars moth tha är hon eller han ey embetet nywtande epter thz sket är ib 87 . - Jfr apostla-, bakara-, biskops-, formanz-, gulsmids-, hedhers-, hovudh-, klötmangara-, kärleks-, muramästara-, mästara-, pava-, prästa-, skomakara-, skräddara-, smidha-, tunnobindara-ämbite.
  9. 1)tjenare, tjensteman. spyrin aat höfdhingan centurionem . . . oc ämbitis män (d. v. s. soldater) som hiollo vardh ok vaku om han KL 393 . MB 2: 388 . " the ämbitzmän ther monde wara them bödh han tha fram at bära alla the pinor oppinbara " MD 194 . " tha iudha biscopane oc adhre preste oc gudz ämbits män (Levitæ) thätta hördho " KL 402 . MB 2: 395 . - tjensteman, innehafvare af syssla el. ämbete el. uppdrag, ämbetsman. här medh affläggis all wtspisning baadhe embetismannom oc androm clostirsins thiänarom VKR 38 . " taki abbatissa oc alle clostirsins embetzmän wäl wara at ey wari j clostirsins brödhe noghar fafeng hion " ib. " sculu alle clostirsins höghste embetzmen när the sitt embete anama lofua abbatissonne lydhno oc troscap haalla sculandis " ib 39 . " j hwat maato syslo män oc ämitz män skulu skipas " ib 82 . Bir 5: 110, 111, 112, 123 . idher (systrar och bröder i Nådendals kloster) eller noghrä lidher ämbitzmän eller thiänerä . . . athindra FH 3: 32 ( 1443) . LfK 29 . - bestyrare, förvaltare. skipas the (klerkerna) altarsins ämbizzmän oc röktara (dispensatores et curatores) Bir 2: 106. - förvaltare, fogde. tha sagde husbondhin . . . sinom ämbetz man . . . kalla ärfuodhis männena ok giff them sin lön MP 1: 78 . " han hafde en ämbitz man ouir sith godz (villicum) " ib 239 . Ber 292 . ransaka granligha huat aathwakt oc acht thine ämbitzmän hafua ib 288 . - ombud, fullmäktig, som uppträder och handlar å ngns vägnar. swen for:der äller hanss ämbitzman skal vpbiära aff thesso goze for:do affrath oc afgield SD NS 1: 444 ( 1405). wy befinnom kärlek och räth aff hans (Bo Knutssons som inbyggarne i Kind begära att få till häradshöfding efter hans fader) formyndarom och ämbitsmannom ib 623 ( 1407) . - den som eger att föra talan för en andlig stiftelse och att sköta dess ekonomiska angelägenheter, syssloman. hwat abbatissan och clostersens ämbitisman wil leller scal fore the sak hafua . . . thet stat til gudh och til abbatissan SD NS 2: 115 ( 1409) . " tileghnar iak thet (godset) . . . klostreno vazstenom . . . swa at klostrit älla thäs rätte ämbizmän maghin oc skulin makt hawa thet frälselica radha oc styra, byta, sälia älla skipa i hwat matto thöm bäzst nögher " ib 110 ( 1409) . - ombud, ställföreträdare. om Petrus och om päfven - ngn gång äfven om biskop - ss Guds el. Kristi ställföreträdare; äfven om påfven ss intagande Petri plats. gudh gaff petro himirikis nykla. swa som godhom ämbitz manne KL 177 . " thz var stor ödhmiukt . . . at höxste gudz ämbitzman här ij jordhriek (om påfven Gregorius IX) beddis hiälp af ödhmiuke gudz thiänisto quinno " ib 344 . " thin ämbizman (vicarius) hulkin som sitir j thino säte j världinne " Bir 2: 89 . " thu äst min ämbitis man j jordhrike " ib 2457 . ib 3: 348, 456, 4: 44, 48, 112, 114 . " han hedradhe ok vphögdhe then som mina kirkio ok lmin ämbitz man forsmadhe " ib 1: 39 . han (biskopen) är gudz ämbitzman j iordhrike ib 316 . än i thinom daghom skal höras lifwi pädhars ämbiz man som är pafwin Bir 2: 9 . MP 4: 138 . - om af konungen förordnad ämbetsman som äger att i vissa afseenden och under vissa förhållanden, särsk. under konungens frånvaro, fungera såsom hans ställföreträdare; offcialis regis genralis; särsk. om den ämbetsman som å konungens vägnar förestår hans gård el. hof el. för befälet öfver krigshären; äfven om ämbetsman som å ko-¬ nungens vägnar har inseende öfver ett la ndskap. Jfr Nordström, Svenska samhällsförfatningens historia 1: 73 f.; Ödberg, Den Svenska konungens domsrätt 2: 6 f.; Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 113 f.; Hildebrand, Svenska statsförfattningens hist. utveckling. s. 125; Mau rer, Das älteste Hofrecht Nordens s. 69. waar ämbetzman riþe i warre bortowäru med fäm hästom oc fyuritighi SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). vaar embetzman skal war aarliken jngiäld vpp bära litin oc mykin; han oc þri aaf wartt raaþ i laghsaghu hwarie, mäþan wi af landitt fara, skulu warn doom hawa ib. " är þet . . . swa . . . at nakar rymer fran konunge vndan hans baner þän timä man til fiända drager, äller fran hans ämbitzman " ib 478 (1345, nyare afskr.). wi . . . hawm takit . . . boo jonsson til warn wäldoghan ämbitzman. oc hawm honom i and fangit med fullo walde wart ämbite. at standa for warom gardh. warom kost oc at radha iwi alla warra foghata . . . oc iwi alla andra warra ämbitzmän som daglika i warrom gardh äru HSH 16: 3 ( 1369) . " thöm som gield kräffuias hanum scal mins herra konunxens ämbetzman (red. B ömbotzman 60; motsv. ställe i EG: foghotin ellir gardzmästarin 64) swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala ok hinom är quämliket sina päninga faa " MEG (red. A) 56 . " vil han ey beredha jnnan daghin tha scal mins herra ämbetzman (red. B ömbotzman 60; motsv. ställe i EG: foghetin ellir gardsmästaren 64) . . . latha mätha hans hawor til beredha mz . . . räkker eigh . . . att tha scal mins herra ämbetzman (red. B ömbotsman 60; motsv. ställe i EG: foghetin ellir gardzmästaren 65) antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära " ib. " biudhom vi konungh magnus allom them j waart jngiäld ärw . . . at the . . . tha vaar ämbetsman (red. B then war embitzman är ella marskalk 61) eller malsäghande (motsv. ställe i EG: foghatin gardzmästaren ellir malsäghande 67) til sigher hielpen til faa ok taka them swa göra ok for waar ämbetzman koma " ib 57 . " ib (red. B) 61. jngen skal dirffwas göra lösan, äller frälsa then som dömdher är aff konwngsens ämbedis man " PM 30 (jfr then som standher j konwngsens stad ib 38 ; " som standher j konwngsens stadh " ib 39). jngen skal dirffwas tända eldh j hws til ath bränna gaarda, bya, äller städher, vtan nokor konwngsens högxte ämbetis man thz bywdher ib 31 . " aff . . . herre olaffs . . . ärkiäbiscops ii wpsala, oc beskedlikx manz hanis ingemarsson wars herre konungxsins ämbitzman ii helsingalandh breff " SD 3: 705 (öfvers. i hds fr. 1400-talet); jfr ib 655 ( 1324) . hvarest Johannes Ingemarsson kallas officialis domini regis swecie super terram helsingie. - (?) the toogh xl llas hö aff hirsierffuibo i konungx ämbetz mans forbud BtFH 1: 268 ( 1508) . - öfver hufvud om ämbetsman i rikets (konungens, riksföreståndarens el. armébefälhafvarens) el. maktinnehafvares tjenst. han (konungen) skal höra . . . rekinskap aff foghdom länsmannom oc ämbitzmannom aff konungxlica ingiälda ok skattanna samanhäntarom Bir 3: 305 . " än grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän orätuise oc skattara herras ey owir al lmoghan " ib 311 . " at engin foghet, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til att leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thungä til " SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella höwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . hafwa wij (konung Kristofer) . . . hördt mange rätte käremal och dele, som . . . gifne hafwa warit vthofwer wara och andra gode mäns foghete och embitzmän ib 48 ( 1442) . " liac . . . forbiudher oppa rikisins wägna allom rikisins ämbittes mannum oc foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia " FH 2: 124 ( 1440) . ib 3: 32 ( 1443) . " biuda wij alle fogiter ok ämbitzmen at the wara fornemde wärkmestera be hielpig til retta " SO 160 . ib 162 . " hawer han (konung Erik) skipadh sama rätt . . . allom sinom höuitzmannom ok ämbitzmannom " EG 67 . HSH 16: 3 ( 1369); se ofvan ib 4 . " sina ämbitzmen han (den till riksföreståndare utsedde marsken Karl Knutsson) sporde hurw dalakarla skatten giorde " RK 2: 5324 . " marsken oc hans embitzman (för -män?) " ib 6874 . " konungens embitzmen saara akära at the hwarske mat eller ööl haffde ib 6869. kongens embetzmän oc fogther the moste alt bidha " ib 3: (sista forts.) 4492 . " lalle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom, marskenom, äller androm konwngsens ämbietis mannom " PM 21 . stadgom wj . . . ath ware ämbetis män tha the halla wapen syn . . . skwla taka swornan eedh aff allom herrom, foghotom, oc capitenarom ath the skwla . . . wara konwngenom oc swärkikes rike hwlle oc tro ib 23 . ib 24 . " wi hafuom . . . jäppa diäkn foghata i abo oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta oc hans foghata oc ämbezmen som han a sina väghna haft hauer, älla bo jonsson til hans visit hauer . . . fore allan thän räkenskap som han plichoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift hwat thät hälzt är i litlo älla storo som han oc hans foghata oc ämbezmen handa mellom haft hafua " BSH 1: 197 ( 1387) . BtRK 63 ( 1396) . SD NS 2: 211 ( 1409) . FH 2: 122 ( 1440) . BSH 5: 78 ( 1506) . - om påfves el. biskops ställföreträdare el. ombudsman. thine (d. v. s. påfvens) ämbiz män (vicarii) . . . skulu dömas vndir pino ok plagho bir 1: 127. biscopane . . . vm sik siälua älla sina ämbizmän (per seipsos vel per alios) j sinom domkirkiom lhauande hghtidhelica processiones ib 3: 476 . - Jfr umbudsman..
  10. 2)medlem af handtverksskrå, skråbroder, handtverkare. skulom wij wara altz embethzmän i waro embethe otta ok ey flere SO 48 . " engen j dragara embethe bere naghat ööll fran nagrom embetzmanne till salu " ib 197 . ib 188. ath nagher borgher her i staden antinge köpman eller embetes man hade sko til salu vppa sit gataboda vyndögha ib 32 . " ämbitzmen bör wisa wara sit ämbit wel lära ekke spara " MD (S) 286 . the äre mestä delen skynnare skomakare och belchare (för belthare?) och ande ämbetzmen HSH 20: 65 ( 1506) . ib 67 ( 1506) . - (?) för alla the dandemän lärdha, lächte, ämbetzmen heller hoo the helst vara kunna, som för radh ok rath (för räth) sitta, tha bekennes iak . . . ath . . . hustru elin . . . gaff . . . een halfvan gaardh i strengenes . . . till sanctæ annæ koor . . . ther samma stadz SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.).
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.