Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)

1. (em-, -bite) n. L.
2. 1)arbete, tjänst, syssla, sysselsättning; göromål, bestyr. Meretricium horre huss ffwl horre gerning oc ämbethe GU C 20 (hand 2) s. 136. Solen, maanen ok stiernonar the kennä hanom (Gud), thy at the oomskifteliga holdha ok vitha theres rwm ok tilifliat embethen SvKyrkobr 127 . " ey hafua the nampnen j hymmerikj vthan äru thöm tilsette j verldena foe nagre besynnerliga saker eller theres gerninga ok embeten ib 129. (Skepparen skall) skikka hwan batzman j sin stad j skipeno, thär görandis thet ämbethe som hwaryom befallas oc tarffwas PMskr 88. Oc swa som j menniskionnas krop hwar limmen haffwer sina kraffth oc ämbethe . . . oc ögonen kwnna ey göra the ämbethe som höra til öronen " ib 310 . Aff thet ämbetith scriffwande som är göra glas ib 559 . Bönder åtskilia kornitt ifrån halm, Bergzmen vtsmelta aff stenomen malm, The Embetenn ärw i Swerige bäst ib 591 (avskr). thet (alun) tiener och är nyttigtt i mångehande konst, ämbete och läkedom ib 644 (avskr). Ty borde konungen vtdriffwa aff rijkena allt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes ib 699 (avskr). 3) tjänst, syssla, ämbete. Tholika köpslaghan nytiadho apostlane, ok the som komo j sama ämbitit äpthir them SpV 124 . a nadhinna ällir ämbitsins wäghna ib 32 . äpther thy han ser, skipar han hwariom sith ämbithe SkrtUppb 36. hänne är antwardadth swa som aff eno ämbite at miskunna allom ib 22 . 4) gudstjänst, gudsdyrkan; särskilt om mässan; även om sakramenten överhuvud. Wm morghonen äptir at alt war til ret oc ämbitid som iordhafärdhinne tilhöre war lyktad Hel män 156 . Torpen ärchebiscoper wette them embitä KarlM (Ver) 6: 9. En Torpin ärchebiscop giorde ther ämbete ib (El) 7: 8. tha täkte troyanis ath göra Apollinj eth högtideliget ämbethe oc offer medh myket diwra dråp Troj 257 . " elden kwnne ey tändes tiill thet ämbete (offer) " ib 258 . Nar thet ämbethe (offer) giordt war ib 259 . Se B. Berg i Meijerbergs Arkiv för svensk ordforskning 13 (1972) s. 11 f. 6) yrke, hantverk. Engin gerningis man ma ella skal flere ämbete vppe halda ella idhkna än enne handa gerning MESt Kg 21 (se Magnus Erikssons Stadslag i nsv. tolkning, 1966, s. xxvii, Söderköpings Lagbok, 1971, s. xix). grytogywtaras ämbethe äller annor tolken ärw snart lärdh. Men gardzmestaras ämbethe är swa with oc obegripeliktih . . . jnge teslikes finnas som tyäna til at lära thet ämbetith PMskr 204. Henrik groffsmit zaker iij marck fore tw embete STb 1: 27 (1475). Henrik bergxman zaker iij marck, ty han brwkar tw embeite ib 1: 31 ( 1475) . Peder bagge zaker iij marck, ty han brwkar tw embete ib 1: 112 ( 1477) . ib 2: 319 ( 1489) .
3. 7)hantverksskrå. " radhit . . . stadhfesto thera ambitis skra holkin som halder xxv articulos " KTb 61 ( 1428) . remaslagharane j Kalmarnom . . . beddos thet the matto widher ambit som andre gerningis män j stadhenom ib (1428) . " athe engalunda wilde tilstädia Laurens skreddare ath bliffua i embeitidh STb 1: 116 (1477). tet Anders . . . fornöye Clemet smidh eller loch embetit fore mannen han togh j forswar vthaff theris hender " ib 4: 67 ( 1505) . Nils gulsmets suen skal haffue dag til pinzdage at hempte sig forswarelsse breff fran Lubec om tet the kaste honum ffore her j embithet ib 5: 134 ( 1516) . " at the hänge theris jncigle medh mith embetes oc mith conuentz jncigle nedhan for thetta breff " NMU 1: 158 ( 1508) .
4. 1)tjänare, tjänsteman; förvaltare, ombud, fogde; ämbetsman. Om denna titel (mlt. emmetman, lat. officialis genralis) seS. Engström, Bo Jonsson (1935), s. 123 f. KL 12 ( 1967) sp. 536. Acomentariis . . . konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . kennis thu thet, ath thu haffwir ey hedrat the helga kirkio . . . ellir henne embitz män som tik bordhe SvKyrkobr 258 . " iak är wordhin människianna forspräkare, ämbitzman oc medlare mällan gudh fadher oc hänne, hwar en troen ämbitzman han samansankar trolika sins härra gwl oc päninga " Mecht 99 . Eller han (konungen) tilsäter ondha och fåkota ämbetzmänn, huilke allmogen twinge PMSkr 668 (avskr). medh swa forskiälum, at var son förnämpder oc hans embetzman, herrä Niclis Thureson, sculu os vtgiwa . . . Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Jak Bo Jonsson ärlix första konung Albrictz ämbitzman SD 10: 9 ( 1371) . Jfr mlt. Jk Bo Jonsson en ammetman des eelden vörsten köning Albrechtes ib 10: 21 ; lat. Bo Jonsson officialis genralis Swecie ib 10: 22 . ib 10: 11, 34 . (Vi) forbiwdhom allom warom ämbitzmannom hwa the helzt äru ib 10: 53. (De infödda män, som rikets råd) sättia til foghata oc til ämbitzmän ib 10: 63 . (Konung Håkan förbjuder) allom foghatom oc ämbitzmannom (att inkräkta på ett laxfiske, som han upplåter) ib 10: 75 . Wj Margareta . . . sändom allom ok hwariom vm sik foghwtom, lensmannom varom ämbetzmannom JämtlDipl 141 ( 1389) . " at wi taghum . . . herra Henrik . . . ärkebiscop j Vpsalom . . . hans kirkior, profast, klerka ok ämbetzmen . . . " ib 141 . Haquon Olafson, ämbitzman j Iämptalande ib 262 ( 1441) . Ingolfwer Joansson, Wastena klosters ämbitzman VKJ 3 ( 1436) . " tha skal abbadisan äller annen ämbitzman swara ther till, äpter thy som landz lagh wtwisa " NMU 120 ( 1448) . Thy forbiude wi allom lworom ltiänarom, foghtom ok ämbitzmannom, andeliga ok wärdxliga . . . ib 121 ( 1449) . tha sattis tässe jn for borgomästara, radmän ok andre ämbitz män ATb 66 ( 1456) . " ta sattis tässe in for borgomästara ok radmän thetta sama aar ok andre ämbitzmän här äfftir nämpnas " ib 96 ( 1458) . Lasse Olaffson, her Cristiärns tiänare ok ämbethis man BSH 3: 293 ( 1470) . k. (= konungen) eller hans ämbitzmän G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. Embitzmanna edher aa bokenna Arnell Brask Bil I: 8. 2) skråbroder, hantverkare. medlem av ett hantverksskrå. Kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embetzmen giffwa mögelik köp epter tidana STb 1: 438 ( 1460) . ib 1: 434, 452, 460, 480 . Jtem om swa hende ath nager embetzman henne (papegojan) affskywta kunne lönliga eller vppenbarlica ib 2: 340 (jfr s. 626). (I brevunderskrift) Lasse ssnikare eder ämbetess man GPM 2: 406 ( 1502?) .