ällar1
adv. konj. · adv. och konj.(adverb · konjunktion)fsvm--ällar..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)
L. A) adv. = älla A 1. räþändis at wi barom egh ällär wärþelikä kunungs nafn waartt
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
ellar VML LI B 13: 1, KS 11 (26, 12) . ällär. ellär VGL I G 8: 1 äldar (kanske snarare att föra under äller) LfK 23 . allar VGL I O 2. allär ib MD 5: 6, 15: 1, VS 1: pr., G 8: 1, II Dr 1),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L. A) adv. = älla A 1. räþändis at wi barom egh ällär wärþelikä kunungs nafn waartt SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . apostoli . . budhu ormana . . . ather swgha alt sit ether aff sälugha coclara liue, ällär warä thöm ängen wan at liui Bil 236 . altarän, som alzskyns rökilse offras ower war fore thy, at ällar ginge kranc luct af thy fä MB 1: 492 . B) konj. a) = älla B a. satan . . bedes anzuar tel skälen ällar dom iuir mannen Bu 21 . - ällar . .. äller, antingen . . . eller, vare sig . . . eller. nu ma nakor man wilia androm ällar (Cod. A antiggia 460) tala äller göra skadha MB 1: (Cod. B) 563 . - annattväggia . . . ällar, antingen . . . eller. skipa han (en valkonung) . . . at hans barn måge ärva land ok rikje äpte hans dödh, ok skal äntiggia thå (för thet?) fremias, ellar warder missämia ok stridh landa ok manna mellom KS 11 (26, 12) . b) = älla, B b. medh thöm skälum at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällär vatn SR 32 ; jfr a. jak hafuie ey gul ällär silfuer (argentum et aurum non est mihi) KL 135 . sagdhe, at mwnker ällar mwnna, som nakot haffwer eygith han äldar hon är en falsk renliffwis människia LfK 23 ; jfr a. swa opptha han komber tik i hogh ällar tanka ib 30 . " aldrigh lather hna thik hwilas, aldrig sitia ällar ooas " ib 33 . " fförsma alt thz thu rädhes, ällar thz tik räddar " ib. " skal lhon sik skyllogha giffwa om hon haffwer warit ällar är mykyt lölatog . . . i sin omgängelse " ib 161 . " roppa ey mz höghe röst ällar mangh talan " ib 197 . " nar ämbetet ällar tiänsten war fulkompnat " Lg 331 . " falchus . . . löät hänne jnnelykkias i mörko hwse, wtan alla födho, ällar math i vij dynghn " ib 333 . - Jfr äller.