ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.89 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--äþla-av.1) ↗

äþla1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--äþla..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

edhlaädleadhlaädhelaädelaadhlaesuperlädhlasterädelest

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

edhla . ädle . adhla ST 452 (trol. skriffel för ädhla). ädhela. ädela.komp. adhlae KS 51 (122, 55) . superl. ädhlaster: -asta Al 5247 . ädelest MD (S) 257 ; alla dessa te former dokc måhänada att föra till ädhel),

Källans artikeltext (5 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)ädel, adlig, högättad, hög, förnäm, af god ärkomst. är thz . . . huariom ädhla ok byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa heta ok wara stafkarla kunungur KS 77 (191, 85)- (han) war en ädela herra boren RK 1: 1858 . han älskade gerna vtlenska men som ädla herra [plägha] ok än ib 959 . ib 962 . " han trenger the ädela fra sina ägher " MD (S)230 (kan förs till ädhel). somme resaop arme oc outäcta och nedertrykke the ädla och äkt ib 233 (kan föras till ädhel). en riddare tekte thetta här at engen sak a jordhinne är kan honom ädela göra rena wthan hans godha dygd al eenaho war tha een ädela man tha adam grof ok enaspanib257. warealle jwerlden like maktoge bal oklikarike hoo ware bland tom ädelest then som dygden haffdemest ib. barnet war ädla loppa släkt- enna wäghna Lg 3: 324 . " han är en ädhela man (ettingi godra manna) " Fl (Cod. B, C) 857. aman föddher aff macdonia oc främande aff persarum ädla blodhe (alienus a Persarum sanquine) MB 2: 203 ; jfr 4 (kan föras til ädhel). - i tilltal, stun- dom med försvagad betudelse el. öfvrgående i 2. [äpla] män israel släkt Bu 196 . ädhla konungir Bil 854 . ädhla herra them nadha Fl 1569 . " ädela riddar tenk vppa lät aldrig dygden fran tik gaa " MD (S) 257 . o edhla swensk tw stalt nw fast MD 390 . ädhla iomfru Lg 37 . mön . . . vugan man sla fast sinhäst oc fly (puella . . . dixit; fuge, bone do- mine, fuge velociter) Bu 491 . 2) framstående, ädel, ädelsinnad, utmärkt, örräflig. sanctu vitus [äpla] (egregius et fiedis) tolf ara barn Bu 525 . prdica thu äst en ädhla thäghne Al 10415 ; jfr 1. ikns- ens ädla förstandare her steen RK 3: 2525 ; jfr 1. i äre saa ädle oc stalth en herre i sin och haffwe eth helth kronet rike lande mellan BH 5: 171 (1507; Henning Gad till Svante Sture). r thz then ädela man the mille hertogh erik RK 1: 1875 ; jfr. 3. her haller en ädela lman ib 1600 ; jfr 1. 3) ädel, höf- visk. the skulu . . . haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet dher är medh ädhla manom i thes kunugårde ella llandzhöfdinga tho ärunoke the osidhi flyande ther ädhla mä af åldr hau flyt ok före osidhi haldit. ty at änkte ä annat höusiska ella ohöuiska, vtan at ädhla ok dygdhelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi KS 54 (137, 58); jfr 1, 2. han hiolt hwsära ok ädela sidh RK 1: 71 . ib 216, 452 .
  3. 4)ädel, af god el. fin art el. natur. tho at han var hedhin tha hafdhe han eet ädhla hiärta at fölghia al lthe thing som dyugdelik varo (natura tamen benignus erat at ad honesta quæque sequnda quadam mentis ingenuitate promptissimus) Bil 860 . " thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes hedr wil hon sik halda ok skipa til ldygdhelik ting (secundum quod aliqui sunt in majori statu et in altiori dignitate, sic debent meliores esse et esse magis perfecti scientia et virtutibus) " KS 51 (129, 55) ; jfr 1. suä som siälin är mere ädhla (nobilior) än likamen, suä torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina skiäla än til sin lekama ib. 5) ädel, af ädelst slag; fin, kostbar. i sht om naturföremål. mangen ädela hester war ther trötter RK 1: 2469 . " rosa är ädla blomstir " LB 3: 59 . " saluia är ädle yrth " ib 65 . ib 66 . draghir han saman ädhla rötir, oc dyr kryde ST 216 (kan föras till ädhel). gaff pawin hwariom thera een drykko nap aff adhla thrä ib 452 . " ellen . . . förtäre the ädhela trän cedros " MB 2: 98 (måhända snarast att föra till ädhel). ther wäxer trä ther bära wl . . . the ädhlasta ther man wil ä se al 5247 . een fughil aff gull, hans klöör aff ädhla stena full (hafði grænan gimstein i klóm sér) Fl 300 . " han (hjälmen) var dyr mz ädhla stena " Fr 157 . ib 2953, 3021 (de fyra sistnämda ställena kunna föras till ädhel). et fingirgul myith skärt . . . thz hiolt ij sik en ädhla steen Al 307 . ib 2272, 3652, 4945, 5239, 6661, 6682 . " mz ädhla dyra stena ok gull " ib 100 (de sju sistnämda ställena kunna föras till ädhel). Fr 353 . " en trappa aff ädhla steen aff renom saphiir bla oc grön " Al 7468 . " drikka wiin ok ädhla most " ib 2268 .
  4. 6)härlig, präktig. " thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var Är 147; jfr 5. eet ädhla hws hon fore sik fan " Iv 3895 . " til geenstaan thän ädhla stadh " Fl 121 . härlig, angenäm. kom swa sööt ädhla lukt at alle vndradho ther oppa ST 301 . - god, väl beskaffad utmärkt, förträfflig. ther er . . . een swa ädela hampn at bord vid bord ok stampu vid stampn lagdo the ther bryggio läghe RK 1: 1468 . " at han matte honum til hiälpa koma mz sina ädhla froma " Fr 1846 .
  5. 7)genom börd el. adoption berättigad (till). han (Tiberius) var stypson octouiani ok mahger ok ädhla til (af senare hand ändradt till ätladhir son til) arfs (Cod. C: ätladher som til arffs 992; adoptine filius) Bil 299 (trol. felaktigt). - Jfr oädhla, äfvensom ädhel.

Hänvisningar i artikeln

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.