vanmakta1
v.(verb)fsvm--vanmakta..vb.1göra vanmäktig, försvaga. vanmaktande hwarn ouin Bir 2: 125 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-ar , -adhe , -adher . pres. -ir Bir 3: 426 . konj . refl. -is KL 258 ; Bir 3: 166),
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)göra vanmäktig, försvaga. vanmaktande hwarn ouin Bir 2: 125 . " skörlifuahdir är dödhelikin drykkir hulkin människiona licama vanmaktar " MP 1: 311 . ib 193 . Bir 1: 43, 3: 426 . " mykit vanmaktat ok tröttät aff langom ok vansamligom vägh " Lg 3: 563 .
- 2)göra kraftlös, upphäfva, göra om intet. ängin forma at vanmakta (infirnare) ällir atirpröfwa min ordh Bir 1: 55 . - refl. vanmaktas, blifva, vanmäktig, försvagas, utmattas, blifva trött. swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis KL 258 . " han vanmakthis entidh " ib 263 . Bir 1: 43, 2: 30, 3: 166, 303 . Lg 3 . 469.