svär1
(substantiv)fsvm--svär..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
svärfader. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
swäär )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- svärfader. " moyses war i ödhemarkom lmz sin swärs fä " MB 1: 281 . lät han sin swäär heem til siin fara ib l327. grewe gert konungins swär RK 1: 1038 . " tha hans swagher äller swär (socer ejus) saa mannen gik han gladher mote honom . . . oc bleff maghen j swärens hws j tre dagha " MB 2: 129 . ib l130. Al 10265 . ST 330, 331 . SD NS 1: 463 ( 1405) . 615 (1407, nyare afskr.). 2: 174 (1409). SJ 8 ( 1423) . Jfr sväre.